Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Rolf, Raoul

35 timmars arbetsvecka? Glöm det

Inget talar för en sådan lag

För över trettio år sedan gjordes det senaste storskaliga försöket att med lag sänka arbetstiden.

Det gick åt pipan.

Jag ser inga tecken på att det skulle gå bättre nu.

Det är över hundra år sedan som vi i lag fick åtta timmars arbetsdag.

En av de arbetsgrupper som jobbar fram Socialdemokraternas nya politik har föreslagit att arbetstiden stegvis ska sänkas till 35 timmar per vecka mellan 2030 och 2035.

Det kan låta underbart. Det är över hundra år sedan som vi i lag fick åtta timmars arbetsdag. Åtta timmar på jobbet, åtta timmars sömn och åtta timmar för allting annat. Eftersom man då jobbade på lördagar var maxarbetstiden 48 timmar.

För drygt femtio år sedan, 1973, hade lördagsjobbet försvunnit för de flesta. Veckoarbetstiden enligt lag hade då under nära två decennier successivt sänkts till 40 timmar. Sedan dess har den legat still. Enligt lag. Det betyder inte att den legat still i verkligheten. Återkommer till det.


Nu tycker alltså Socialdemokraternas arbetsgrupp att det är dags för nästa steg. Men än har varken partistyrelse eller partikongress sagt sitt. De kan ha en annan uppfattning.

Men det senaste försöket att med lag sänka arbetstiden blev en flopp. Då gällde det semestern.

1938 infördes två veckors semester för alla. 1946 blev den tre veckor för att 1963 och 1970 öka till fyra respektive fem veckor.

För tre decennier sedan skulle en långsam upptrappning till sex veckor inledas. 1991 ökade antalet semesterdagar enligt lag med två till totalt 27.

Men den mycket djupa kris som Sverige då befann sig i gjorde att upptrappningen inte bara tog en paus. Projektet skrotades helt.

Som ett led i krisbekämpningen slopades de två extradagarna efter bara tre år. De har inte kommit tillbaka.


Men i verkligheten händer det grejor. Det beror på att fack och arbetsgivare kan komma överens om bättre villkor än dem lagen föreskriver. Enligt Ekonomifakta har 80 procent av tjänstemännen och 78 procent av arbetarna i dag en veckoarbetstid på 40 timmar. Andra jobbar mindre. En längre semester än fem veckor är inte heller ovanlig, särskilt inte för dem som fyllt fyrtio år.

Ett annat sätt att beskriva hur mycket vi jobbar är att mäta antalet arbetade timmar. I OECD-området är de i genomsnitt 1 735 per person. I EU 1 607. Och i Sverige 1 440. Om vi jobbat fyrtio timmar i veckan skulle siffran vara 2 080, det vill säga 640 timmar mer än i dagens Sverige.

S-gruppen, ledd av förra ministern Annika Strandhäll, är övertygad om att 35-timmarsvecka kommer att göra oss både friskare och gladare. Så kan det vara.


Förbryllande är det därför att de också föreslår ett storskaligt försök med 5 000 personer som under ett år jobbar 35 timmar med bibehållen lön för att vi ska lära oss mer om effekterna. Om man redan vet att det är så superbra med en hel timmes kortare arbetsdag finns det väl inget skäl att undersöka det? Tänk om forskningsprojektet kommer fram till att hypotesen är fel?

För tio år sedan genomfördes ett försök i äldreomsorgen i Göteborg . De jobbade sex timmar med full lön. De kanske blev gladare, men de blev bara marginellt friskare. Sjukskrivningarna minskade med 0,6 procent. Försöket permanentades inte.

För Socialdemokraterna skulle det, om de fattar beslutet att driva 35 timmars arbetsvecka, kunna bli en valvinnande fråga. Särskilt med bibehållen lön.

Men stödet i riksdagen är svagt. V och MP vill också sänka normalarbetstiden. Men inte övriga partier.


Det som talar emot att det är en valvinnare är att motståndarna är många och mäktiga. En är arbetsgivarna. Inte bara Svenskt näringsliv utan också Sveriges, kommuner och regioner, SKR, som för närvarande leds av S. I våras strejkade Vårdförbundet eftersom SKR inte ville gå med på kravet på sänkt arbetstid med en kvart om dagen.

Men även i S-lojala LO finns ett motstånd mot att politiker ska lägga sig i. På årets kongress blev beslutet att prioritera arbetstidsförkortning - men att gå avtalsvägen. Den avgående avtalssekreteraren varnade till och med för vad som kan hända om man låter politiker ta hand om frågan. Då kan besluten ändras efter varje val.

Mot S idé talar också att inget försök att med lag sänka arbetstiden varit framgångsrikt på femtio år. Och att den verkliga visionen, 6 timmars arbetsdag, försvinner in i framtidens dimma.

TRE SPANINGAR

 Av de unga flickorna säger sig 14 procent vara ”soft girls” medan tre procent definierar sig som feminister. Skrämmande om det är ett utslag av något annat ungdomligt oförstånd. Siffrorna kommer från Ungdomsbarometerns första undersökning av attityderna i ”generation Alfa”, sju till 14 år.
 Livsstilscoacher vill regeringen vara. Det räcker inte med politik. Civilförsvarsministern var först. Förbered er för krig, sade han. Ulf Kristersson utmanade regeringen om att ta simborgarmärket. Socialminister Jakob Forssmed ville vara ett föredöme genom att delta i Veteran-VM.
 Riksbankens styrränta sänktes förra veckan med 0,25 procentenheter till 3,5. Statens bank SBAB tror på ytterligare sex sänkningar till augusti 2025. Då väntar den sig att räntan nära halverats jämfört med förra veckan, 2,0 procent. Men börsen jublade inte. Den föll med 0,5 procent.

Gå med i vår opinionspanel

Vill du vara med och svara på Demoskops undersökningar där vi tar reda på vad svenska folket tycker om exempelvis samhällsfrågor och politik? Resultat presenteras bland annat i Aftonbladet. Det är frivilligt att svara, du är anonym och kan gå ur när du vill. Klicka på länken för att anmäla dig.