Chocknotan för kärnkraften är bara den första
Fler att vänta för skattebetalarna
Att skattebetalarna skulle bekosta utbyggnaden för kärnkraften kom sannolikt som en överraskning för de flesta.
Men risken är att det bara är den första av en rad chockfakturor från staten.
Nästa kan gälla försvaret. Den därpå vägarna.
Att regeringen vill bygga ut kärnkraften har stått klart sedan dag ett. Att kärnkraftsbolagen, främst statliga Vattenfall och finska Fortum, är tveksamma och efterlyst vad de kallar för ”riskspridning”, i klartext subventioner, har också framgått med stor tydlighet under åtminstone det senaste året.
Och vem är det som betalar subventioner? Jo, skattebetalarna.
Men risken är att kärnkraften bara är den första i en lång rad saltade fakturor som så småningom singlar ner i svenska folkets plånböcker. Mycket stora investeringar väntar i en rad sektorer.
Nästa nota kan gälla försvaret. Natomedlemskapet är ingen gratislunch. Försvarsanslagen har redan höjts rejält och ligger nu strax över den nivå som försvarsalliansen hoppas att deras medlemmar ska satsa på det militära försvaret, två procent av BNP.
Men säkerhetsläget är bräckligt. Polen, granne till Ukraina och Belarus, satsar redan fyra procent av sin bnp på försvaret. Många tror att det är den nivå som kommer att bli nödvändig.
Men hur ska det betalas? Socialdemokraterna har talat om en slags beredskapsskatt för dem med de högsta inkomsterna. Förslaget har inte välkomnats av en majoritet i riksdagen. Men att skattebetalarna på något sätt kommer att involveras är ingen vild gissning. Att i stället dra ner på utgifterna för vård, skola, omsorg, polis och rättsväsende tror jag inte är aktuellt.
Ett tredje område som kommer kräva stora investeringar under den närmaste framtiden är infrastrukturen; vägar och järnvägar. Underhållet är kraftigt eftersatt och svensk exportindustri klagar högljutt. De kan inte längre lita på att deras varor, eller insatsvaror, levereras i tid. Passagerarna tar inte tåget om de vill vara säkra på att komma fram ett visst klockslag.
Även här kan fakturan delvis hamna hos skattebetalarna. Vem ska annars lätta på plånboken?
Nu tillbaka till kärnkraften, det område där betalningsidéerna nått längst i konkretion.
I förra veckan presenterades den utredning som regeringen tillsatt för att få förslag om hur kostnaderna för kärnkraftsutbyggnaden ska ”riskspridas”. Man kan väl säga att det är skattebetalarna som får stå för risken.
Utredaren har utgått från mellan fyra och fem nya storskaliga reaktorer. Han räknar med att de kostar omkring 100 miljarder per styck.
Förslaget är att kärnkraftsbolaget som ska driva reaktorn står för 25 procent av byggkostnaden. Medan staten lånar ut 75 procent till förmånlig, men stigande, ränta.
För att kunna göra det måste staten i sin tur låna pengar. Räntan på den höjda statsskulden hamnar hos skattebetalarna. Det är den lilla delen av kärnkraftsfakturan.
Dessutom ska staten under fyrtio år garantera att kärnkraftsbolagen får ett pris på minst 80 öre per kilowattimme. Ja, du läste rätt. 40 år, ett halvt människoliv.
Det är ett kraftigt överpris enligt många bedömare. När jag skriver den här artikeln är spotpriset 9,13 öre i tre av fyra elområden och 102,52 i det fjärde. Priset är före skatter och avgifter.
Om priset är är högre än 80 öre faller subventionen bort. Är den lägre får bolaget betalt av staten för mellanskillnaden mellan det faktiska elpriset och 80 öre. Subventionen ska betalas av en särskild skatt som redan fått beteckningen ”Ebba Busch-skatten”, trots att regeringen ännu inte tagit ställning till förslaget.
Hur mycket pengar skatten kommer att kosta dig och mig är oklart. Det beror på elpriset. För mig förefaller förslaget funka så här: Lågt elpris, högre skatt. Högt elpris, låg skatt. Men då får man en högre elräkning i stället.
Till detta kommer kostnader för förvaring av det förbrukade kärnavfallet. Den anläggning som byggs i Forsmark beräknas inte kunna ta emot avfallet från fler än dagens reaktorer. Den notan kommer garanterat också hamna hos skattebetalarna.
Kärnkraftsägarna, utöver Vattenfall och Fortum också Uniper, som ägs av tyska staten, vill ha enighet över blockgränsen i den här frågan. Det kan man förstå. Ingen är beredd att satsa hundratals miljarder på ett projekt som reglerna plötsligt ändras för.
TRE SPANINGAR
Danskarna har infört kontroller vid gränsen mot Sverige. Anledningen är ett flertal svenska tonårsgangsters som utfört dåd i Danmark. Men ungdomarna har hyrts av danska brottslingar som vill undvika straff för egen del. Att skylla på svensk slapphet är alltså magstarkt. Tycker jag.
Kamala Harris håller sitt livs förmodligen viktigaste tal i slutet av veckan på Demokraternas konvent. När Joe Biden gav upp idén om att bli återvald göts nytt liv i partiets kampanj. Men lätt fånget, lätt förgånget. En skral insats från henne kan få förödande konsekvenser.
I mitten av november är det dags att kavla upp ärmarna igen. En vaccindos mot covid-19 i ena armen och en mot influensa i den andra. 80-plussare rekommenderas att ta två doser mot covid varje år. Jag tror inte att begreppen vaccin och folkhälsa har varit så levande sedan folk dog av tbc.
Gå med i vår opinionspanel
Vill du vara med och svara på Demoskops undersökningar där vi tar reda på vad svenska folket tycker om exempelvis samhällsfrågor och politik? Resultat presenteras bland annat i Aftonbladet. Det är frivilligt att svara, du är anonym och kan gå ur när du vill. Klicka på länken för att anmäla dig.