Miljardären som spelar högt med Sverige som insats
Jätteprojekten Northvolt och H2GS har lockat hundratals miljarder i kapital och garantier från skattebetalare. Finansmannen Harald Mix står bara för några promille av risken men har redan tjänat över 15 miljarder på pappret. En krasch skulle slå stenhårt mot Sverige.
Har du haft en halvrisig sommar? Det är nog inget mot vad den varit för Harald Mix, grundare av riskkapitalbolaget Altor men numera kanske mest känd som initiativtagare bakom två av de största svenska industriprojekten i svensk historia: batteritillverkaren Northvolt och det fossilfria stålföretaget H2GS.
För Northvolt har bakslagen smattrat lika tätt som ett sensommarregn: förseningar, avbokade order, arbetsplatsolyckor och mystiska dödsfall bland personalen som utreds av polis.
Även H2GS, som är mycket omstritt, är kraftigt försenat jämfört med de ursprungliga planerna.
När tidningen Dagen Industris dåvarande politiska redaktör PM Nilsson hösten 2021 intervjuade Harald Mix konstaterade journalisten att “vi har nu en sann entreprenörsdriven ekonomi” i Sverige.
Om Harald Mix är det främsta exemplet på denna nya påstådda ekonomi är det en smula oroande.
Vid en närmare titt på de projekt som Harald Mix dragit igång visar det sig nämligen att fördelningen av eventuella vinster och förluster verkar ha rätt lite med klassiskt entreprenörskap och kapitalism att göra utan mer om ett extremt risktagande med andras pengar och livsöden i potten.
Först bör dock sägas att i ämnet Ambitioner går det inte att ge Harald Mix annat än stort A.
När han förra året sommarpratade i P1 berättade Harald Mix att “mitt mål är att genom mina företag minska de globala utsläppen av växthusgaser med 1 procent”.
Om världen ska ha en chans att bromsa klimatförändringarna behövs det många som siktar lika högt.
I samma program underströk Harald Mix vikten av att trotsa alla nej-sägare och slog fast:
“Att skapa nytt, göra bättre, göra mer, det kräver risktagande. Det är vad en riktig riskkapitalist gör – att ta risk.”
Det är här hela historien runt Harald Mix och den gröna omställningen blir lite lattjo.
För det råder ingen tvekan om att Northvolt, H2GS och flera andra så kallade gröna bolag som Harald Mix dragit igång innebär enorma risker, finansiella, politiska, sociala.
Men de tas i första hand av andra, inte av Harald Mix.
Enligt en granskning i Dagens Industri i våras har Northvolt hittills säkrat finansiering på sammanlagt 214,5 miljarder kronor.
En stor del av denna avsevärda summa kommer från det offentliga, i form av bidrag, subventioner och lånegarantier.
I början av 2024 säkrade Northvolt ett lånepaket på hela 52 miljarder kronor till bygget av batterifabriken i Skellefteå.
Det är privata banker som lånat ur merparten av beloppet, men lånen backas upp av kreditgarantier från olika stater, inklusive över 15 miljarder från Riksgälden, alltså svenska skattebetalare.
Europeiska investeringsbanken EIB där Sveriges förre näringsminister Thomas Östros är vd har lånat ut 15 miljarder till Northvolt.
Tyska och kanadensiska staten har gett stora subventioner vid de planerade byggen av fabriker i länderna.
Investerare har totalt skjutit till 130 miljarder i form av aktieköp och så kallade konvertibler, lån som kan förvandlas till aktier.
Bland de som investerat finns svenska statliga pensionsfonderna AP 1-4, AMF och Folksam samt statliga kraftjätten Vattenfall.
Största ägare i Northvolt är enligt ägartjänsten Holdings biljätten Volkswagen med 22 procent av aktierna, följt av den amerikanska investmentbanken Goldman Sachs med 16 procent.
Trea är Vargas Holding med 7,6 procent. Vargas Holding är ett investeringsbolag som ägs till 82 procent av Harald Mix och till resterande del av hans parhäst Carl-Erik Lagercrantz som är vd i Vargas.
Den senaste kända värderingen av Northvolt är 120 miljarder kronor, vilket värderar Vargas post till 9,1 miljarder kronor.
Hur mycket har Vargas satsat?
I årsredovisningen för Vargas Holding redovisas det ackumulerade anskaffningsvärdet av “långfristiga värdepappersinnehav” till 107 miljoner kronor.
Det är alltså vad Vargas Holding sammantaget har investerat enligt sin egen redovisning.
Av den finansiella risken på 214,5 miljarder kronor som Northvolt hittills dragit på sig står alltså Harald Mix bolag för 0,05 procent.
Det är en investering som hittills förökat sig 85 gånger.
Kalkylen är snarlik i H2GS, som hittills säkrat 75 miljarder kronor i finansiering.
I början av 2024 tecknades lån på 48 miljarder kronor, däribland från statliga Svensk Exportkredit och Europeiska investeringsbanken EIB. Riksgälden har gett en garanti på 13 miljarder kronor till bolagets fabrik i Boden.
H2GS har också fått 3 miljarder från EU:s innovationsfond.
Harald Mix är ägare i H2GS via bolaget Vargas H2GS, och ägarandelen är drygt 22 procent, värderad till 7 miljarder baserad på de senaste emissionerna i H2GS.
Anskaffningsvärdet anges till 118 miljoner, eller 0,16 procent av hela finansieringen i H2GS.
Näst största ägare i H2GS med knappt 15 procent är Altor som investerat för sina kunders räkning. Harald Mix sitter alltså på två stolar.
Även om både Northvolt och H2GS klappar ihop totalt riskerar Harald Mix vad som för honom faktiskt är att betrakta som småpengar.
Som grundare och storägare i riskkapitalbolaget Altor sitter han på stora tillgångar och stadigt flöde av bonuspengar från bolagets affärer.
I ett av sina privata holdingbolag som han äger till hundra procent gjorde han en vinst på 750 miljoner bara under 2023.
Hans ägarandel i Altor är värt många miljarder om bolaget skulle sättas på börsen.
Tillsammans med sin fru som driver det kända hotellet Ett Hem i Stockholm bor Harald Mix i ett hus på 551 kvadratmeter i Lärkstaden i Stockholm.
Att entreprenörer inte främst satsar kapital utan bidrar med idéer och eget arbete är inget unikt, det är så det är tänkt att fungera.
Men Harald Mixs roll i Northvolt och H2GS är inte entreprenörens i traditionell mening, han är inte vd och sitter inte ens i styrelsen.
Det vanliga i entreprenörsbolag är också att pengarna kommer från investerare, inte som i Northvolt och H2GS främst i form av stora lån garanterade av stater.
Kritikerna har kallat Harald Mix modell för “bidragskapitalism” där bolagen och affärsuppläggen skräddarsys just för att kunna maximera mängden offentliga bidrag och subventioner.
Det Harald Mix lyckats med är att skala upp affärsmodellen i den bransch där han är fostrad, riskkapital eller private equity på finansspråk. Där tar förvaltarna risker med andras pensionspengar och kan tjäna stora belopp om det går bra, eftersom de tar runt 20 procent av vinsten.
Går det dåligt riskerar de personligen ingenting.
Harald Mix bedriver sina gröna investeringar via koncernen Kallskär, där Vargas ingår och där han förutom i Northvolt och H2GS även investerat i värmepumpsbolaget Aira och batteribolaget Polarium.
Även i dessa bolag har miljardbelopp lockats från pensionsförvaltare. I Aira där Harald Mix äger totalt 68 procent har även Altor investerat.
Totalt är det rådande marknadsvärdet på Harald Mix olika andelar i de fyra bolagen över 22 miljarder kronor.
Det bokförda värdet i Kallskär på dessa innehav var i slutet av 2022 cirka en halv miljard.
Harald Mix har alltså chansen till fantastiska privata klipp om allt går vägen.
Det är långtifrån självklart. Northvolt och H2GS har långt till fast mark under fötterna. Northvolt gjorde en förlust på 12,5 miljarder förra året och kommer behöva ytterligare pengar. Även H2GS är ett högriskprojekt som går med stora förluster.
Går det illa blir konsekvenserna stora.
Pensionspengar och offentliga medel kommer att förloras. Svenska staten riskerar en smäll som får förlusten på garantier till Saab att framstå som växelpengar.
I städer som Skellefteå och Boden där Northvolt och H2GS etablerat sig har stora delar av samhällsplaneringen redan anpassat sig till Harald Mixs planer.
En föraning av det bakslag som kan komma kunde anas när Northvolt skrotade sina planer på en fabrik i Borlänge och upp till 1 500 utlovade jobb visade sig bli noll.
Låter det gnälligt? Ja, kanske och det kan förstås gå bra också.
Eller snarare, det måste faktiskt gå bra. I det här läget vore allt annat katastrof, inte bara för skattebetalarna, investerare, ett antal svenska städer utan i förlängningen planeten.
Den största risken handlar nämligen om synen på gröna investeringar. Vem kommer att vilja satsa på nya stora industriprojekt efter att ha sett några hundra miljarder kronor gå upp i rök? Sverige kommer inte att ses som föregångsland utan skräckexempel.
Det är smällar som det kan ta decennier att hämta sig från.
Harald Mix har helt rätt, det krävs att någon tar risk.
Men stor risk bör betyda stor vinst och liten risk liten vinst.
Det är det som är kapitalism.
I finansvärlden finns ett begrepp som handlar om risktagande med andras pengar – OPM eller Other People’s Money.
Kanske är det läge att lägga till en ny förkortning: OPL – Other Peoples Lives.