Semestern är över – dags att sänka, Thedéen!
Fritt fall på börsen, räntorna rasar och i Sverige slår konkurserna nya rekord.
Det börjar bli uppenbart att Riksbanken ligger snett i sin räntepolitik och kommer tvingas sänka i snabb takt.
Vad som hände medan du sov? Äsch, lite härdsmälta på Asiens börser bara.
Redan i fredags föll kurserna brant och under natten backade Tokyobörsen med hela 12 procent, det värsta raset sedan börskraschen 1987. I Sydkorea var fallet så stort att det utlöste ett tillfälligt börsstopp. I Taiwan föll index med över 8 procent den sämsta dagen någonsin.
Allt talar för att det blir en bister börsdag även i Europa och senare i USA. Stockholmsbörsen öppnade ned nästan 5 procent. Förhandeln indikerar kraftiga ras på den amerikanska Nasdaq-börsen.
Oljepriset, en indikator om vart världsekonomin är på väg, har fallit till sin lägsta nivå på sju månader. Guldpriset stiger.
Det som utlöst raset är siffror som kom in i fredags i USA. De visade på mycket färre jobb än väntat och att arbetslösheten nu stiger. Men hur kan lite torr statistik leda till global börsfrossa?
Därför att en fråga svävat som en gam över världsekonomin det senaste året: är det här för bra för att vara sant?
Inflations- och räntechocken som följde på pandemin ledde inte riktigt till den konjunkturkrasch som många hade trott.
Det gäller inte minst i den största och viktigaste ekonomin USA som istället producerat en urstark arbetsmarknad och en AI-bubbla på börsen.
Men det har hela tiden funnits en känsla av att amerikanerna kanske inte haft det riktigt lika fett som statistiken antytt.
Hamburgerkedjan McDonalds har varnat för att kunderna kommer mer sällan och väljer billigare menyer, helt enkelt eftersom de har dåligt med pengar.
Det är en bild som bekräftats av flera andra kedjor i lågprissegmentet.
Många amerikaner tycks ha fortsatt konsumera med hjälp av sitt kreditkort, skulderna är rekordhöga liksom räntebetalningarna. I bakgrunden hotar också den amerikanska statens skulder som fortsatt att skena det senaste året.
Nu tycks verkligheten ha kommit ikapp.
Den där lågkonjunkturen var tydligen bara dålig på att passa tider.
Det finns visserligen fallhöjd. Under 2024 har det slagits nya börsrekord till höger och vänster med en vild dans kring alla aktier som doftar det minsta av AI.
Nvidia, som tillverkar de chip som används för att generera alla nya AI-tjänster har på mindre än två år gått från ett börsvärde på strax under 4000 miljarder kronor till som mest över 38 000 miljarder kronor strax före midsommar. Även om bolaget också gjort stora vinster är en sådan rörelse bananas.
På några veckor har kursen backat cirka 20 procent.
I Sverige har ekonomin gått betydligt sämre än i USA, riktigt uselt faktiskt, men ändå bättre än de värsta farhågorna för ett par år sedan.
Men även här går det att ana en annan verklighet bakom statistiken. I veckan kom siffror som visade att antalet konkurser ökade för 24:e månaden i rad och att juli var den sämsta månaden på 30 år.
Reaktionen på den nya konjunkturoron har blivit kraftig. Förutom börsfall har även räntorna rasat.
Räntan på tioåriga lån till amerikanska staten har fallit från 4,3 till 3,8 procent på en dryg vecka.
I USA har centralbanken Federal Reserve redan fått kritik för att den borde ha sänkt sin styrränta, just nu på 5,25 procent, mycket tidigare. Marknaden förväntar sig nu en rejäl sänkning i september och det finns röster som menar att banken borde kalla till ett extramöte och sänka redan nu.
Även i Sverige har marknadsräntorna fallit. Räntan på tvååriga lån till svenska staten har gått ned från 2,5 procent till under 2 procent på en månad. Förra hösten var den 3,5 procent.
Även i Sverige finns förväntningar om snabba räntesänkningar. Riksbankens prognos är att räntan kommer att vara mellan 3,25 och 3,50 procent i slutet av året.
Marknaden tror däremot på en ränta på 2 procent.
Inflationen mätt med Riksbankens favoritmått, med fast ränta, var 1,3 procent i juni, alltså under målet på 2 procent.
Att ligga kvar med en ränta på 3,75 procent i ett läge när det råder finanspanik ger minst sagt ett lite udda intryck.
Nästa besked från Riksbanken kommer den 20 augusti. Allt annat än en stor sänkning vore en sensation. Frågan är om riksbankschefen Erik Thedéen och hans kollegor ens kan vänta så länge.