Den riskfyllda strategin som utlöste börskaoset
Historiskt börsras ena dagen och stora uppgångar nästa. De vilda kasten på världens finansmarknader är ingen tillfällighet. Börsen har blivit ett globalt kasino där insatserna hela tiden höjs.
Har du hört talas om “the yen-carry-trade”?
Det är namnet på en populär investeringsstrategi bland världens så kallade finansproffs.
Så kallade, eftersom konsekvenserna av deras agerande, globalt börskaos som påverkar hundratals miljoner människor, framstår som mindre professionellt.
Strategin går enkelt uttryckt ut på att låna pengar i länder med låg ränta och lågt värderad valuta.
Populärast har har varit Japan eftersom räntan där varit lägre under längre tid än i något annat land.
Så sent som i början på det här året var det fortfarande minusränta i Japan.
Investerarna använder de billiga lånen för att köpa tillgångar i andra länder som ger betydligt högre avkastning.
Som amerikanska tech-aktier tillexempel.
Det handlar om tusentals miljarder som flödat över världen på detta sätt.
I den senaste omgången byggde investeringarna på några antaganden: att Japans centralbank aldrig skulle höja räntan, att den amerikanska ekonomin skulle fortsätta vara stark och att den japanska yenen skulle förbli svag eller till och med sjunka.
Problemet: dessa antaganden visade sig vara fel.
När Japans centralbank oväntat höjde sin ränta för en dryg vecka sedan steg yenen. De som använt sig av strategin blev tagna på sängen och började snabbt sälja av sina positioner.
Och när det dessutom kom siffror från USA som visade på en sämre ekonomi och att räntan är på väg ned, fick det världens finansmarknader att gunga.
Det är bara ett exempel på hur det byggts upp risker i det finansiella systemet.
Hösten 2022 skakades Storbritannien av en kris när räntan på landets skulder plötsligt började skena. Den dåvarande regeringen hade lagt en budget som fick investerare att rynka på näsan. Men det som orsakade paniken var att brittiska pensionsfonder hade använt sig av ett sofistikerat upplägg med hög belåning som skapade stora förluster när räntan steg snabbt.
Hur stora de underliggande riskerna i ekonomin är blev tydligt när pandemin slog till. Då slutade till och med världens största och viktigaste marknad den för amerikanska statspapper att fungera. Om inte världens centralbanker hade ryckt ut skulle den kommande krisen ha fått 2008 att se ut som en bagatell.
Tyvärr ledde centralbankernas räntesänkningar och enorma mängder nytryckta pengar till att nya bubblor skapades och riskerna fortsatte stiga. I den post-pandemivärlden lever vi fortfarande.
Ta de stora amerikanska it-bolagen tillexempel. Efter de senaste dagarnas fall som utlöst krigsrubriker i alla världens medier har exempelvis chiptillverkaren Nvidia fortfarande stigit med över 100 procent bara i år. Sedan hösten 2022 är uppgången nästan 800 procent och på fem år har aktien stigit 2500 procent.
De sju bolagen Apple, Microsoft, Nvidia, Amazon, Alphabet, Meta och Tesla är före börsens öppning på tisdagen tillsammans värda 136 000 miljarder kronor, eller mer än Europas största börser tillsammans.
I november 2022, när AI-tjänsten ChatGPT släpptes var värdet på dessa bolag 79 000 miljarder kronor.
Vad ligger bakom denna uppvärdering, rationella kalkyler? Nja.
En orsak har att göra med att börshandeln nuförtiden är till stor del robotstyrd. Fonder som blint skuggar ett index förvaltar nu mer pengar än traditionella fonder styrda av människor.
Ju mer en aktie stiger desto större andel får den i index. Då måste fler fonder köpa aktien och kursen stiger. Det är som en maskin byggd för att producera finansbubblor.
De sju nämnda it-bolagen står för en tredjedel av börsindex i USA.
De senaste decennierna har finansiella kriser och krascher kommit med allt tätare intervall.
Det är som om världen har blivit beroende av bubblor, skrev Financial Times kolumnist Martin Wolf redan 2016.
Skakningarna kommer och går men riskerna fortsätter stadigt att stiga. Under 2024 är skuldsättningen i världsekonomin den högsta någonsin. Ett annat mått på risknivån är värdet på börsen i förhållande till BNP.
I juli 2024 var siffran i USA 194 procent. Det kan jämföras med genomsnittet på 85 procent sedan 1970, 105 procent före kraschen 2007 och 132 procent vid toppen av it-bubblan 2000.
Det här måttet kallas för Warren Buffett-faktorn efter det kända investeringsoraklet från Omaha, Nebraska i USA. Han har kallat siffran för det bästa sättet att se om börsen är övervärderad.
De senaste månaderna har Warren Buffett, som blivit känd som något av en evig optimist som köper när andra säljer, storsålt aktier och sitter med en rekordstor kassa.
Insatserna tycks ha blivit för höga till och med för honom.