Vapenvila i Gaza avgörande för Kamala Harris chans till valseger
Vapenvila i Gaza är viktigt inte bara för palestinierna som lever i ett dagligt helvete av svält och bomber.
För demokraternas presidentkandidat Kamala Harris är ett slut på kriget i Mellanöstern avgörande för hennes segerchanser i valet.
En vapenvila skulle ge henne en rejäl knuff i rätt riktning.
När demokraterna inleder sitt partikonvent i Chicago handlar allt om att få till en enig hyllningskör för Kamala Harris.
I början av sommaren hade hon en svag ställning inom partiet. Efter Joe Bidens avhopp presenteras hon nu som USA:s räddning.
Den osannolika förvandlingen ska manifesteras i tre dagar i Chicago för att skapa den rätta valfebern kring den egna kandidaten.
Men verkligheten tränger sig hela tiden på. Omfattande demonstrationer väntas utanför konventet med krav på ett slut på Israels bombningar i Gaza och USA:s vapenförsäljning till Israel.
Joe Bidens starka stöd för Israel har varit en orsak till att han förlorat stöd inom vänsterfalangen av partiet och hos väljare med en bakgrund i Mellanöstern.
För Kamala Harris gäller det att inta en mer neutral hållning för att hon ska lyckas vinna tillbaka de väljarna. Hon måste balansera mellan USA:s starka traditionella stöd för Israel och att visa sympati och stöd för palestiniernas sak.
Harris har så här långt inte lagt fram någon egen utrikespolitisk agenda. Hon ger ett intryck av att vara en aning mer palestinavänlig än Joe Biden. Men nu tvingas hon ge klara besked om hur hon ser på Gaza-kriget och andra stora utrikespolitiska frågor.
För Kamala Harris är det av största vikt att kriget i Gaza får ett slut. En vapenvila skulle kraftigt öka hennes chanser att bli vald.
Irans hämnd
En vapenvila minskar risken för att Iran och Hizbollah hämnas våldsamt på Israel för lönnmordet på bland annat Hamas-ledaren Ismail Haniya i Teheran för några veckor sedan. Vilket i sin tur minskar risken att Gazakriget växer till en stor regional konflikt där USA kan dras in mer direkt.
Med en vapenvila skulle Harris slippa det aktiva motståndet från vänsterdemokrater samtidigt som hon skulle förneka motståndaren Donald Trump möjligheten att använda kriget som ett slagträ mot henne.
Trump brukar skryta med att han aldrig startat något krig och försöker framställa sig som den ende som kan se till att USA inte dras in i några nya militära äventyr.
Joe Biden har länge försökt få till en vapenvila men inte lyckats sätta tillräckligt med press på parterna, framförallt Isarel. Premiärminister Benjamin Netanyahu har flera gånger öppet trotsat honom trots att Biden vid ett tillfälle gick så långt att han höll inne med en vapenleverans till Israel.
Varje gång det sett ut som en vapenvila varit nära förestående har Netanyahu saboterat försöken med sina handlingar och uttalanden.
Förhandlingarna har pågått i månader men påstås nu vara inne i ett avgörande skeendet.
Joe Biden är, för jag vet inte vilken gång i ordningen, optimistisk. Vi är nästan där, säger den amerikanske presidenten.
Lyssnar man på Hamas verkar hans förhoppningar överdrivna.
Oförenliga krav
Men i sådana här förhandlingar sker det viktiga i det fördolda. Utan insyn är det omöjligt att veta hur nära eller hur långt bort en lösning är.
Det stora problemet är att de båda sidornas krav är helt oförenliga.
Israel vill krossa Hamas för all framtid vilket den terrorstämplade gruppen av förklarliga skäl inte är intresserad av.
För Israel är det viktigt att ha kvar en militär närvaro i Gaza och möjligheten att slå till igen militärt om Hamas på nytt riktar attacker mot Israel.
Samtidigt som det vore en stor framgång för Netanyahu att få loss de i gisslan som Hamas håller som fortfarande är i livet så riskerar han att gå miste om makten den dag kriget slutar. Denna personliga intressekonflikt har varit en viktig faktor till varför förhandlingarna om vapenvila pågått under så lång tid utan att lyckas.
Men det är uppenbart att både Biden och Harris nu mer hårdhänt försöker vrida om armen på Netanyahu för att få honom att gå med på en vapenvila.
USA:s utrikesminister Anthony Blinken menar att de pågående förhandlingarna kan vara sista chansen att få till ett avtal om vapenvila. Misslyckas samtalen ökar risken markant för ett storkrig i regionen där USA med största sannolikhet kommer att ställa sig bakom Israel.
Ett sådant krig är det sista Harris vill ha som uppladdning inför den stundande valrörelsen.