Kamala Harris succéstart garanterar inte valsegern
Uppdaterad 00.31 | Publicerad 00.18
Demokraternas byte av presidentkandidat måste så här långt karakteriseras som en succé.
Kamala Harris har på bara några veckor samlat in massor av pengar och ätit in en del av Trumps försprång i opinionsmätningar.
Trots det är det långtifrån givet att hon kan besegra Donald Trump.
Även om övergången från Joe Biden till Kamala Harris gick sensationellt smärtfritt måste man också fråga sig varför opinionseffekten inte blivit ännu större.
En ny partiledare eller kandidat brukar så gott som alltid initialt ge en ganska stor omedelbar opinionseffekt.
Om Harris vore en superkandidat borde hon nu leda rejält i opinionsmätningarna.
I stället är hennes framgångar tämligen blygsamma. Det kan tolkas som att många väljare är klart tveksamma till henne.
Enligt de senaste mätningarna leder Harris mycket knappt nationellt, med mindre än en procentenhet. Tidigare låg Biden under med två.
New York Times/Sienas senaste mätning ger henne ett försprång med fyra procentenheter i tre viktiga vågmästarstater Michigan, Pennsylvania och Wisconsin. I åtminstone två av dem ledde Trump tidigare. Sex vågmästarstater avgör i praktiken valet.
Men alla förändringar ligger inom den statistiska felmarginalen.
Trump leder fortfarande i övriga vågmästarstater. Risken för Harris är också att den lilla opinionseffekt hon haft successivt kommer att klinga av fram till valet.
Hennes största utmaning blir att försöka hålla liv i den nya energi och entusiasm som hennes kandidatur gett upphov till.
Inte testats på allvar
Entusiasmen beror inte till största delen på att demokraterna har längtat efter henne som presidentkandidat. Den är mer en effekt av den lättnad som partiet känner över att Joe Biden inte längre är kandidat. Nu slipper de oroa sig för sin presidentkandidats ålder och mentala förmågor.
Men Harris har ännu inte testas på allvar. Hon har inte gett några intervjuer eller hållit presskonferenser där journalister kunnat ställa kritiska frågor.
Det är lätt att glömma att Harris för mindre än en månad sedan ansågs som ett mycket svagt kort som vice president till och med inom det egna partiet. Om Biden i god tid före primärvalen tillkännagett att han inte ställde upp för omval hade Harris ställts mot ett antal starka motkandidater och det är långtifrån säkert att hon gått segrande ur striden.
Nu fick hon kandidaturen serverad på en silverbricka.
I backspegeln kan den korta förberedelsen visa sig vara hennes lycka.
Donald Trumps läger är uppenbart nervösa över bytet. Biden visste de var de hade. Strategin att rikta in sig på ”Sleepy Joe” var beprövad och verkade fungera.
Harris vet Trump ännu inte riktigt hur han ska hantera. Han har ifrågasatt om hon verkligen är svart, han attackerar hennes skratt och kallar henne galen. Men inget av detta har ännu fastnat hos väljarna och blivit ett effektivt verktyg.
Att han lögnaktigt påstår att de stora folkmassorna på hennes val-möten är AI-fejkade tyder också på nervositet.
Harris akilleshäl
Harris främsta akilleshäl är att hon måste ta ansvar för Bidens politik. Det gör henne sårbar framförallt när det gäller den illegala invandringen men också den ekonomiska politiken.
Biden gav Harris ansvaret för att försöka få ordningen på den oreglerade invandringen över gränsen mot Mexiko. Hon misslyckades totalt. Istället ökade flyktingströmmen kraftigt.
För Trump är detta en vinnarfråga. Han har utlovat massdeportationer av migranter om han blir president.
Biden har infört nya regler som begränsar hur många asylsökande som släpps in varje dag. Men det kommer inte att räcka för att mildra ifrågasättandet av Harris förmåga att lösa gränsfrågan.
Harris måste göra ett mycket bättre jobb av att sälja in administrationens ekonomiska politik än vad Biden lyckats med. Nu tycker en majoritet av amerikanerna att de ekonomiskt hade det bättre under Trumps tid som president trots att fakta visar på motsatsen.
Ekonomin är nästan alltid nyckeln till att vinna val i USA.
Så här knappt tre månader före valet ser det onekligen bättre ut för demokraterna med starkt momentum för Harris. Men det är långt kvar och mycket kan hända.
Debatterna mellan de två kandidaterna kan få stor betydelse. Det är enda gången väljarna kommer att kunna bedöma Trump och Harris på samma scen före valet.
Än så länge är det bara en debatt som är spikad, den 10 september. Men det kan bli fler. Då gäller det för Harris att prestera avsevärt bättre än vad Biden gjorde i debatten som beseglade hans öde.