Detta låg bakom upploppen i Storbritannien
De sociala spänningarna byggs upp. Missnöjet jäser. Frustrationen växer. Allt som behövs för att få våldet att blossa upp är en tändande gnista.
Den kom i Storbritannien i form av falska rykten spridda på sociala medier.
En fruktansvärd knivattack med okänt motiv mot några unga flickor kidnappades av högerextrema krafter.
Drygt två veckor har gått sedan de värsta raskravallerna i Storbritannien på ett århundrade bröt ut.
Då hade den nya brittiska Labour-regeringen suttit i mindre än en månad.
Men spänningarna i det brittiska samhället hade byggts upp under lång tid.
Britterna röstade 2016 med knapp majoritet för att lämna EU. Löftet var att få stopp på invandringen. Att ta tillbaka kontrollen över gränserna och få välståndet att blomstra.
Resultatet blev det motsatta. Invandringen har sedan dess mångdubblats.
Detta samtidigt som den ekonomiska situationen – rakt mot givna löften – försämrats kraftigt på grund av brexit. Lägg ovanpå det den våldsamma inflation som följde i spåren av pandemin med ökade kostnader för uppvärmning och bolån.
Det är inte konstigt att det jäser av missnöje och bitterhet i den brittiska arbetar- och medelklassen.
Så när tre unga flickor, 6, 7 och 9 år, som skulle imitera Taylor Swift, knivmördades i Southport i en vansinnesattack låg vreden redan och vibrerade runtom industristäderna i framförallt norra England.
Allt som behövdes var att det spreds felaktiga uppgifter om gärningsmannen för att upploppen skulle ta fart på många platser där en stor majoritet röstat för brexit.
Det påstods att 17-åringen var en asylsökande muslim som tagit sig in i landet på en av de många små gummibåtar som numera nästan dagligen korsar Engelska kanalen.
Född i Cardiff
I själva verket är han född i Cardiff av kristna föräldrar som invandrat från Rwanda. Vad hans motiv är förblir så här långt okänt.
Men när dessa fakta väl kom på bordet var det redan för sent. Då hade gatukravallerna inletts. Hotell där asylsökande inkvarterats attackerades av ilskna folkhopar.
Även om det inte funnits någon tydlig organisatör av upploppen misstänker polisen att personer från den numera upplösta högerextrema och antimuslimska organisationen English Defense Leauge, EDL på sociala plattformar som Whatsapp och Telegram var med och startade upploppen som snabbt fick en invandrarfientlig slagsida.
En av dem som spred hatfyllda inlägg till sina en miljon följare på nätet var Tommy Robinson, en av grundarna till EDL.
Våldet riktades först mot polisen men sedan även mot asylboenden och moskéer. Bara tack vare polisens och modiga privatpersoners ingripanden kunde rena lynchningar stoppas.
Men även om det var högerextrema element som låg bakom våldet deltog också många ”vanliga” människor i protesterna.
De gick inte dit för att sätta eld på asylboenden men ville ändå framföra sitt missnöje över den tillsynes okontrollerade asylinvandringen.
Välfärd skärs ner
Argumenten har hörts förr. Folk är rädda att de som kommer ska ta de lågavlönade jobben alternativt driva ner lönerna. Britterna anser att det satsas alldeles för mycket pengar på att ta hand om asylsökande samtidigt som den sociala välfärden skärs ner.
Men det är också känslan av att regeringen inte gör något för att stoppa strömmen av anländande flyktingar. Eller kanske mer korrekt att de försöker, men ständigt misslyckas.
De konservativa gick i sommar till val på att skicka asylsökande till Rwanda för att få sina ansökningar prövade där. En idé som först stoppades av Högsta domstolen.
När Labour vann valet skrotade man Rwanda-planen men vill ersätta den med en särskild polisstyrka som ska sätta stopp för flyktingsmugglingen över Engelska kanalen. Men det lär ta tid innan en sådan finns på plats och det är långtifrån säkert att de blir framgångsrika.
Obestridligt är att det finns ett utbrett missnöje hos vanliga britter med invandringen samtidigt som det råder stor brist på viss arbetskraft efter att många östeuropéer lämnade landet efter brexit.
I många av städerna där upploppen var som mest våldsamma är fattigdomen stor och arbetslösheten hög. De arbetslösa har inte den utbildning som krävs för att ta de lediga jobben som lastbilschaufförer eller sjuksköterskor.
De ser invandrare i allmänhet och asylsökande i synnerhet som konkurrenter om ett alltmer sönderfallande socialt skyddsnät.
Snabbdomstolar
En perfekt grogrund för politiska rörelser som vill fiska i grumligt vatten.
Premiärministern Keir Starmers smekmånad blev kort. I bästa fall har de ansvarigas kraftfulla bemötande av upploppen kväst dem i sin linda. Mer än 700 våldsverkare har gripits. En del minderåriga. Många prövas av helg- och nattöppna domstolar som snabbt dömt dem till kännbara straff. Det gäller även de som ”bara” uppviglat i sociala medier.
500 nya fängelseplatser ska skapas för att de dömda ska tvingas krypa in bakom lås och bom direkt.
Allt för att visa att det beteende våldsverkarna ägnar sig åt inte kan accepteras av samhället.
Starmer har viss erfarenhet på området. 2011 när London skakades av kravaller och plundringar efter mordet på en svart man drev han i sin roll som riksåklagare på för snabbrättegångar.
Missnöje och frustration är ingen frisedel för att begå våldsbrott.