Sverige borde kunna bättre
För många klantar sig
Sverige, ett land av klåpare?
Det verkar tyvärr så.
Väldigt mycket blir fel.
Den senaste avkörningen från den politiska banan handlar om reduktionsplikten. Alltså inblandningen av bio- och syntetiska bränslen i bensin och diesel för att minska utsläppen av växthusgaser från biltrafiken.
Både regeringspartierna och SD lovade i valet för två år sedan att kraftigt sänka priset på drivmedel ”vid pump”, det vill säga på macken.
Som vanligt med vallöftena underskattade de frågans komplexitet och därmed hur mycket tid som skulle krävas för genomförandet. Ett litet steg togs 2023, ett stort i år. Men redan nästa år väntar nya bud. Det blev nämligen fel.
Först sänktes reduktionsplikten från 7,8 till sex procent för bensin. Och från 30,5 till sex procent för diesel.
Det betydde att utsläppen av koldioxid ökade kraftigt. Sverige skulle inte nå sina egna miljömål och inte EU:s heller.
Efter åtta månaders kritik ändrade sig regeringen. Nästa år höjs reduktionsplikten, till tio procent för både bensin och diesel för att Sverige ska klara EU-målen.
Jämfört med 2023 kommer det fortfarande att släppas ut mer växthusgaser. Men utsläppen blir lite lägre än i år. Det säger såklart inte regeringen. De påstår efter ett komplicerat siffertrixande att utsläppen minskar till 2030. Men det anser inte experterna.
Procentandelen anger inte hur stor inblandningen av biobränslen är utan hur mycket klimatpåverkan från en viss fabrikants bensin eller diesel ska begränsas till, alltså deras totala produktion på årsbasis. Lokala variationer kan alltså förekomma, exempelvis på grund av temperaturen.
Höjningen av reduktionsplikten har en stor nackdel - för regeringen och SD alltså. Inte för klimatet. Den höjer priset vid pump. För att bilisterna, deras mest onhuldade väljargrupp, inte ska bli ledsna sänks därför drivmedelsskatten stegvis. Kostnad: Nästan nio miljarder under 2025 och 2026. Som jämförelse kan nämnas att regionerna fick sex miljarder extra i år för att lindra vårdkrisen.
Det här är ett exempel på klåperi. Oduglighet. Jag är beredd att satsa åtskilliga tusenlappar på att fadäsen kunnat undvikas om regeringen och SD lyssnat på folk som kan frågan. Men rusiga av valvinsten gjorde de inte det och nu tvingas de bita i det sura äpplet.
Ett annat exempel gäller innehållet i en dittills hemlig rapport från polisen som undersökt landets drygt 800 HVB-hem. 18 av dem drevs av organiserade eller släktbaserade kriminella nätverk och hade gängmedlemmar på avlöningslistan.
På HVB-hem vårdas bland annat unga personer som begått brott. HVB, betyder ”hem för vård eller boende” och är en institution inom socialtjänsten. Många, men inte alla, hem drivs i privat regi. För att få starta och driva ett sådant hem krävs tillstånd från IVO, Inspektionen för vård och omsorg.
Det här är så grovt att det nästan inte kan kallas för klåperi. Men samhället vill självfallet inte hjälpa kriminella att rekrytera och skola ungdomar på glid. Så absurditeten får trots allt kategoriseras som bristande kunnighet. Klantighet.
Det tredje exemplet hämtat från de senaste veckorna är en rapport från MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. De har undersökt tre händelser under det senaste året och ställt frågan om det kunde ha skötts bättre.
Händelserna är snökaoset på E22:an i Skåne i vintras, oljeutsläppet från färjan Marco Polo utanför Blekinges kust i oktober förra året och det omfattande raset på E6:an vid Stenungssund i september 2023.
Det sammanfattande omdömet från MSB är för lite och för sent.
– Vi måste våga fatta beslut, våga agera, även om lägesbild och beslut inte är perfekta, sade MSB:s generaldirektör.
Men det hon talar om är snabba beslut i olika typer av samhällskriser. Inte klantigheter som pågår under lång tid.
Exemplen i artikeln är hämtade från den allra senaste tiden. Men resonemanget gäller även det undermåliga järnvägsunderhållet, passeländet för ett par år sedan som inget civiliserat land borde accepterat, de då timslånga köerna till säkerhetskontrollerna på Arlanda, vårdens permanent dåliga organisation och så vidare.
Vi är ett land av klåpare. Inte alla. Men alltför många.
TRE SPANINGAR
Förbundskansler Olaf Scholz fick ännu ett bottenbetyg av väljarna i förbundsdagsvalen i Thüringen och Sachsen. Hans Eget SPD fick mindre än tio procent av rösterna, högerextrema AFD över 30 procent. I Thüringen blev siffran 33 procent, den högsta för ett högerextremt parti sedan kriget.
Prinsessan Märta Louise i Norge har en utpräglad näsa för affärer. Hennes omgifte såldes till både en streamingtjänst och en internationell tidskrift trots att hon inte längre är en arbetande del av kungahuset. Till hjälp tog hon fantastisk natur och kungliga gäster som Vickan och Daniel.
Enligt Tidöavtalet ska regeringen och SD återinföra tjänstemannaansvaret så att tjänstemän kan straffas om de gör fel. Men hur ska man hantera regeringens egna klantigheter? Inget politikeransvar kommer att införas, såklart. Tro mig. Hur dumma och svåra att följa deras beslut än är.