Tyskt vägval bådar illa för Ukraina
För första gången sedan andra världskriget har ett högerextremt parti i Tyskland vunnit ett delstatsval.
Resultatet ställer många obehagliga frågor om vart Tyskland är på väg.
Det bådar dessutom illa för Ukrainas förmåga att freda sig mot Ryssland.
Trots att det var väntat väcker Alternativ för Tysklands, AFD, valseger i Thüringen onda aningar om Tysklands politiska framtid.
Länge ansågs landets nazistiska förflutna vara en garanti för att liknande rörelser aldrig mer skulle kunna få ett reellt inflytande.
Men på lite drygt tio år har AFD gått från att vara ett EU-kritiskt parti med drömmar om att återinföra den tyska valutan D-marken, till ett parti som av den tyska säkerhetstjänsten klassas som högerextremt. Det gäller särskilt grenen i Thüringen där AFD fick 33 procent i gårdagens delstatsval.
Den lokale partiledaren Björn Höcke, som också är något av AFD:s ideolog, har dömts för att ha använt förbjudna nazistiska slogans på valmöten.
Det var i Thuringen som nazistpartiet på 30-talet vann sin första valseger i en delstat.
Tidigare i år avslöjades att företrädare för AFD deltagit i ett hemligt möte om hur miljontals asylsökande, även de med tyskt medborgarskap, skulle kunna deporteras med ny lagstiftning.
AFD är på många sätt Sverigedemokraternas motsvarighet i Tyskland men på vissa sätt ännu mer extrema.
Jag har besökt östra Tyskland många gånger efter Berlinmurens fall, senast inför EU-valet i somras och är inte det minsta förvånad över valresultaten.
Kompakt missnöje
Man behöver inte prata med många människor i östtyska småstäder för att erfara deras känsla av att inte bli lyssnade på när det gäller exempelvis invandringen. Eller besvikelsen över att fortfarande bli betraktade som andra klassens medborgare, dryga 30 år efter återföreningen. Det hjälper inte att Tyskland lagt miljarder på att rusta upp de forna kommunistdelarna av landet. Missnöjet med den nuvarande trepartiregeringen i Berlin är kompakt.
Socialdemokraterna klarade med knapp marginal spärren för delstatsparlamentet i Thüringen. Miljöpartiet åkte ur.
Den som vill kan trösta sig med att AFD:s seger i Thüringen och andraplatsen i Sachsen (med dryga 30 procent) bara handlade om delstatsval. Och att partiet förmodligen inte kommer att få vara med och styra i någon av delstaterna. Övriga partier har lovat att under inga omständigheter samarbeta med AFD. Men i Thüringen ser de ut att få en tredjedel av rösterna och kan i så fall blockera alla beslut som kräver kvalificerad majoritet.
Tyskland är ett av få länder i Europa där de etablerade partierna fortfarande upprätthåller en brandvägg mot extrempartier. Men många tror att det bara är en tidsfråga innan någon bryter mot löftet. Delstaterna måste styras och det blir nästan omöjligt om ett parti som fått över 30 procent av rösterna utesluts.
En svensk utveckling i Tyskland där exempelvis CDU åtminstone på lokalplanet inleder ett samarbete med AFD går inte att utesluta. CDU:s ledare Friedrich Mertz har fört partiet högerut.
En del säger att man inte ska dra för stora växlar på AFD:s framgångar eftersom de sker i det forna Östtyskland. Problemet är att AFD även gjort bra ifrån sig i delstatsval i västra Tyskland även om man inte nått några 30 procent.
Flera varningssignaler
Partiet växer över hela Tyskland och det ställer obehagliga frågor om vad som pågår i det tyska folkdjupet.
AFD:s framgångar är inte den enda varningssignalen. Ett nytt vänsterpopulistiskt parti runt ledaren Sarah Wagenknecht knep 16 procent av rösterna i Thuringen och 12 procent i Sachsen. BSW bildades så sent som i våras men redan i EU-valet i juni skördade man betydande framgångar nationellt.
Partiet är en utbrytning ur resterna av det östtyska kommunistpartiet Die Linke. Men i invandringsfrågan står BSW mycket nära AFD. Båda vill i princip ha ett stopp för asylinvandring.
Men båda partierna vill också sätta stopp för att skicka tyska pengar och vapen till Ukraina. I stället vill man tvinga Ukraina att inleda fredsförhandlingar med Vladimir Putin i ett läge när Ryssland ockuperar stora delar av östra Ukraina. Man vill också återuppta importen av billig rysk gas för att minska det tyska folkets skenande energikostnader på grund av kriget.
Eftersom det är den tyska regeringen som sköter utrikespolitiken så får resultaten i delstatsvalen ingen omedelbar påverkan på stödet till Ukraina.
Men signalen från en inte oväsentlig del av befolkningen är svår att ignorera.
Nästa år är det val till det tyska parlamentet, Förbundsdagen. Ska socialdemokraterna, miljöpartiet och liberaldemokraterna inte förlora stort måste de ta till sig av Ukrainakritiken.
Förbundskansler Scholz har redan aviserat en viss nerdragning av stödet.
Börjar Tyskland minska sitt bidrag tar det inte lång tid förrän andra länder gör det. Kritiken mot Ukrainastödet är utbredd framförallt i södra Europa.
Valresultatet i Tyskland är en allvarlig varningsklocka för Ukraina och alla som vill stoppa Putins drömmar om ett nytt storryskt imperium.