I skrämmande fart förvandlas vi alla till skräcködlor
En vän till mig åt middag med sina grannar. Vanligt folk, medelklass. Mannen i familjen berättade om intressanta, upplysande saker han läst. Han refererade till en nazisttidning.
En ytligt bekant till mig hejdar mig och överöser mig med konspirationsteorier. Pandemin var en lögn, etablerade media ljuger – han är uppfylld av vår tids sagor, uppfylld av sin egen nattsvarta, inre värld.
Vi får lära oss att det kan gå på några veckor, dagar, till och med timmar, från det att en ung människa, en tonåring eller ett barn, får kontakt med gängkriminella tills hen står med en pistol i handen och är mördare.
Hur snabbt går idiotiseringen och den andliga förslumningen av vuxna? På några timmar, dagar eller veckor?
Min ytlige bekanting var nyss en vanlig svensk familjeförsörjare, glad, generös, pratsam – och plötsligt är han uppfylld av de svartaste tankar om samhället han lever i, han ser bokstavligt talat spöken mitt på ljusa dagen.
Det är som en hemsk film där utomjordingar landar, bemäktigar sig våra själar och förvandlar oss till skräcködlor.
Första gången jag insåg att något radikalt och skrämmande håller på att hända var 2016 när Trump blev president i USA.
Jag for till West Virginia och kolstaden Williamson där en överväldigande majoritet hade röstat för honom. Valresultatet i sig var inte skrämmande: det hade de vanliga förklaringarna om nedlagda industrier och så vidare.
Det skrämmande var samtalet med en man som svingade vildsinta och vansinniga konspirationsteorier.
När jag frågade var han fått sina tankar ifrån sa han:
Youtube.
Nu larmar nyheterna om att medborgarna i den tyska delstaten Thüringen har röstat på högerextremister och Putinkramaren Sahra Wagenknecht. I Thüringen ligger den gamla kulturstaden Weimar. Utanför Weimar ligger Buchenwald. I Buchenwald hade nazisterna ett stort koncentrationsläger där de utförde medicinska experiment, korsfäste präster och mördade 50 000 – 60 000 människor.
Vid befrielsen tvingade amerikanska trupper kulturstaden Weimars invånare att gå genom koncentrationslägret och se de utmärglade fångarna, liken, glasburkarna med kroppsdelar. Kulturstaden Weimars välnärda kvinnor grät. Deras män tröstade dem.
Dessa gemytliga borgare som inget såg och inget förstod när lägret fylldes välsignades med barn, barnbarn och barnbarns barn. Dessa röstar på extremister som svänger sig med nazistiska paroller och driver Putins linje mot Europa.
I USA har kuppmakaren, rasisten, kvinnohataren och den notoriske lögnaren Trump fortfarande goda chanser att bli nästa president. Trots att han efter förra valet försökte stoppa det fredliga maktskiftet och genomföra en statskupp.
På sina massmöten pekar Donald Trump på journalisterna och utstöter avsky, och publiken vänder sig om och sträcker föraktfulla långfingrar och ropar bu, bu, bu! När jag har bevakat dessa möten har jag tänkt: Om han säger åt dem att ta upp stenar och kasta på oss kommer de att göra det.
Med rätta pratar vi om vikten av att skydda det demokratiska samhällets fundament, att ha myndigheter fria från korruption, domstolar som inte tar order av politiker, respekt för lagarna och så vidare.
Den viktigaste byggstenen för demokratin är emellertid något som inte går att lagstifta om och ingenting som vi kan inrätta en myndighet för att sköta, nämligen medborgarnas anständighet och goda vilja.
Demokratin vilar på förutsättningen att folket som röstar håller en viss moralisk standard.
Vi vill gärna tro att utbildning och ökad levnadsstandard stärker förnuft och tolerans, god vilja och öppenhet. Först kommer käket, sedan moralen.
Vad gör vi när hat och dyrkan av dumheten ersätter förnuft och den goda viljan? När det inte är utomjordingar som förvandlar oss till skräcködlor utan sociala medier styrda av vår tids doktor Mabuse och Storebror – Musk och Zuckerberg?
Det var en man vid namn Wolfgang Böckenförde som sa att demokratins förutsättning är en viss moralisk standard. Han var aktad jurist och ordförande i den tyska författningsdomstolen.
Tyskar brukar veta vad de talar om i dessa sammanhang.