Vågar väst trotsa Putins hot?
Västvärldens ledare står inför ett svårt dilemma i ett läge när kriget i Ukraina befinner sig vid ett vägskäl.
Ska de än en gång låta sig skrämmas av Putins hot eller ge Ukraina tillstånd att attackera mål långt inne i Ryssland?
Beslutet blir avgörande för hur kriget utvecklas.
Mönstret har varit detsamma ända sedan Ryssland invaderade Ukraina i februari 2022.
Putin skramlar med sina kärnvapen och väst tvekar i hur stor utsträckning man vågar hjälpa Ukraina.
Det har inneburit fördröjningar i hjälpen till Ukraina som fått negativ inverkan på slagfältet, sett med ukrainska och västerländska ögon.
Nu står vi där igen.
President Volodymyr Zelenskyj har länge vädjat till väst att hans armé ska få använda de avancerade, långskjutande vapen man fått från Nato för att slå till mot mål långt inne i Ryssland. De baser och flygfält Ryssland använder för att attackera Ukraina. De vapendepåer och logistikvägar man använder för att föra fram vapen och manskap till fronten.
Han har beskrivit det som att Ukraina kämpar med ena handen bakbunden när man inte kan slå till mot de ryska mål som bidrar till så mycket död och förstörelse inne i Ukraina.
Både USA och Storbritannien hintar att de nu är på väg att ändra sig och ge Ukraina mer fria händer. Inte minst efter att det blivit känt att Iran har börjat förse Ryssland med långskjutande robotar.
Något som igår fick Vladimir Putin att uttala ännu ett av sina hot.
– I så fall kommer Nato att befinna sig i krig med Ryssland, dundrade Putin. Med tanke på att det i grunden ändrar konflikten kommer vi att vidta lämpliga åtgärder för att möta de hot vi ställs inför.
Som vanligt var Putin väldigt svävande när det gäller vari ett sådant ryskt svar skulle bestå. Värt att notera är att han den här gången inte hotade med Rysslands kärnvapen, något han gjort flera gånger tidigare.
Däremot har han sedan tidigare gett order om att Rysslands kärnvapendoktrin ska göras om. Något som i väst tolkas som att han vill sänka tröskeln för att använda taktiska kärnvapen, vapen med mindre sprängkraft än ”vanliga” kärnvapen.
Under fredagen besöker den nytillträdde brittiske premiärminister Keir Starmer Vita huset. Vid det mötet väntas han och Biden fatta beslut om de långskjutande vapnen.
Ledande brittiska och amerikanska medier tror att det blir en kompromiss. Biden säger ja till att britterna ger klartecken för Ukraina att använda roboten ”Storm Shadow” längre in i Ryssland. Medan USA avvaktar med att ge grönt ljus för samma användning av deras ATACMS.
Beslutet kan bli avgörande för krigets fortsättning på flera sätt.
Om Ukraina kan slå till mot ryska baser och försörjningsvägar långt inne i Ryssland blir det svårare för Ryssland att attackera mål inne i Ukraina och försörja trupperna vid fronten.
Det skulle i sin tur kunna minska Putins aptit på att fortsätta kriget och öka chanserna till fredsförhandlingar där Ukraina har en lika stark position som Ryssland.
Men självklart innebär ett beslut att lyfta restriktionerna för Ukraina också en risk. Tänk om Putin gör allvar av sina hot den här gången?
Frågan är dock vad Putin kan göra. Attackera ett Nato-land?
Det vore ett extremt risktagande med tanke på att den ryska armén har fullt upp i Ukraina och med att försöka återta de områden som Ukraina ockuperat inne i Ryssland.
Använda taktiska kärnvapen i Ukraina?
USA har via direktkontakter på hög nivå med Kreml gjort klart för Putin att Ryssland i så fall skulle få betala ett mycket högt pris. Putins kommunikation i kärnvapenfrågan är medvetet oklar. Men i december 2022 slog den ryske presidenten fast att Ryssland ”under inga omständigheter” skulle vara först med att använda kärnvapen.
– Vi är inte galna, sade han då.
Frågan är om det gäller även när den nya kärnvapendoktrinen är klar.
Om västledarna inte skulle ge Ukraina klartecken att använda Nato-vapnen fullt ut är det en signal om att man är rädd för Putin. Ett besked som stärker Putins uppfattning om att hoten fungerar.
Väst vill inte i onödan trappa upp kriget. Men vill man att Ukraina ska kunna vinna kriget, eller åtminstone inte förlora, så måste man ge Zelenskyj de resurser han behöver för att stoppa den ryska framfarten i östra Ukraina.
Mitt intryck är att Nato vill etablera fakta på marken som stärker Ukrainas ställning i händelse av att Donald Trump skulle vinna presidentvalet i november.
Det har blivit bråttom.