Jomshof för evigt fredad i Åkessons stora uppvaknande
För två dagar sedan stod Jimmie Åkesson i riksdagen och talade om god ton och en respektfull politisk debatt.
Nu är hans närmaste man delgiven misstanke om hets mot folkgrupp.
Richard Jomshof har under alla år tänjt på gränser till den offentliga samtalet om islam och inte heller denna gång kommer han lämna politiken.
Inför valet 2022 reste Richard Jomshof landet runt med det han kallade en föreläsning om islam. Föreläsningen bestod av en rad torgmöten under vilka Jomshof på olika sätt kallade profeten Mohammed för en vilde. Publiken var tunn, redan då hade Jomshof och hans korståg mot islam i Sverige tappat något av sin lyskraft hos Sverigedemokraterna, men de lät honom hållas.
Förklaringen är Jomshofs starka ställning inom partiet. Han var en i de fyras gäng – de som som träffades i Lund och la grunden till det moderna Sverigedemokraterna: Jimmie Åkesson, Jomshof, Mattias Karlsson och Björn Söder. Björn Söder har sedan länge hamnat i periferin på grund av sina extrema åsikter om svenskhet och Mattias Karlsson sysslar med sin konservativa tankesmedja Oikos och flörtar med alternativhögern.
Kvar i partitoppen är Åkesson och Jomshof.
Jomshof tilldelades den prestigefulla posten som ordförande i justitieutskottet efter valet. En tillsättning som varit kontroversiell just på grund av hans återkommande utfall mot islam. Han har stått för en inriktning inom Sverigedemokraterna som fortfarande bär en känsla av outsiderns och det politiskt inkorrektas kraft. Inte minst yttrade det sig i Jimmie Åkessons utspel förra hösten när han föreslog att moskéer där det predikats antidemokratiska budskap ska kunna rivas och att muslimska symboler bör tas bort ur det offentliga rummet.
Antiislam har varit en puttrande gryta som Richard Jomshof har hållit levande och som Åkesson har kunnat använda sig av när partiet känt att deras mer radikala väljarbas behöver aktiveras.
Samtidigt har Jomshofs utspel varit ett tacksamt slagträ för oppositionen, som i sin tur kunnat använda dessa för att reta upp både SD men också deras samarbetspartners.
Jimmie Åkesson verkar ha haft något slags uppvaknande under sommaren. SD kommer inte att släppas in i en regering om de sysslar med trollkonton på nätet, driver hätsk debatt, inte rensar ut partiets mer extrema åsikter. Men partiet är inte med honom vad det verkar. Redan nu framställs Jomshof som en martyr på yttrandefrihetens altare. Det kanske går hem i de snäva kretsarna på sociala medier där SD-toppar jämför sig med krigare i antikens Grekland, men det är väljarna och samarbetspartierna som avgör om SD får makt på riktigt. Och samarbetspartierna lär återigen svälja den här sortens SD-beteende som ett beskt piller.
Richard Jomshof kommer inte att lämna politiken, men att stiga ner från ordförandeposten lugnar i alla fall debatten ett tag och låter honom fortsätta att hålla den där antiislamska grytan puttrande.
