Kraftigt skärpta straff för unga mördare efter miss i lagen
En tonåring har dömts till betydligt längre fängelsestraff än vad praxis medger för mord.
Orsak: ett misstag som begicks då lagen ändrades.
Det blev rubriker på samtliga stora mediehus sajter då Svea hovrätt i fredags fastställde livstidsstraffet för Seth Hauhia, 20.
Men så var det också ett av de mer uppmärksammade morden de senaste åren som den unge mannen dömdes för:
En eldstrid bröt ut mellan två kriminella gäng i Solna i maj i fjol, en 35-årig man sköts till döds, filmer från uppgörelsen visade hur Hauhia övermannades, misshandlades, sköts i benet.
Pressen nämnde även att hovrätten skärpte straffet för en pojke som var 16 då brottet begicks, från drygt fem års fängelse för mord till nio år och tio månaders fängelse.
En detalj som skymtade förbi, trots att domstolen därmed frångick en sedan länge etablerad praxis som innebar att strängaste tänkbara straffet för en ungdom i den åldern är sex års fängelse.
Hur kunde det bli så här?
En kunnig domare har på på ett föredömligt pedagogiskt sätt rett ut turerna kring vad som framstår som ett mindre haveri i lagstiftningsarbetet.
Ett misstag som begicks i samband med att förbudet mot livstids fängelse för myndiga personer under 21 år för några år sedan slopades.
Tidigare kunde unga myndiga dömas till max 14 års fängelse, men i januari 2022 försvann den spärren och det blev möjligt att döma personer som fyllt 18 då brottet begicks till lagens strängaste straff.
En av tankarna med denna straffrättsliga reform var att den dittills gällande rabatten för ungdomar mellan 15 och 17 år skulle behållas.
Men även det förutsatte att lagen justerades. En justering som dock efter diverse politiska turer föll bort i ett utkast till den nya paragrafen.
Remissinstanser varnade för att utformningen av lagtexten i praktiken innebar en kraftigt utvidgad möjlighet att döma ungdomar som ännu inte fyllt 18 hårdare än tidigare.
Men Justitiedepartementet lyssnade inte.
När den nya paragrafen trätt i kraft uppstod således en paradoxal situation.
Av propositionen till reformen framgår att ungdomar mellan 15 och 17 år inte berörs av förändringen, men lagtexten ger möjlighet till kraftigt skärpta straff för åldersgruppen.
Numera är det strängaste straffet en 17-åring kan dömas till 14 år.
Att en 16-åring i det ljuset döms till nästan tio år för ett mord och två mordförsök är helt i sin ordning. Hovrätten har inte gjort fel.
Samtidigt är straffet fyra år hårdare än vad praxis medger. Och det är en effekt av en lagändring som inte skulle drabba ungdomar i den här åldern.
Det är orimligt att rättsläget förändras så här pass kraftigt på grund av en miss i lagstiftningsarbetet.
Det politiska intresset för att reda ut trasslet är sannolikt högt begränsat.
Högsta domstolen – här finns ett jobb att göra.