Därför borde vi bry oss mer om Tyskland än USA
Samtidigt som många i Sverige är smått besatta av presidentvalet i USA händer det stora saker i vårt grannland Tyskland.
Och för svensk ekonomi och svenska jobb är det betydligt viktigare.
Donald Trump, Kamala Harris, Tim Walz, JD Vance, Joe Biden. Svenskar har järnkoll på amerikansk politik och det kommande valet.
Hur många kan nämna namnen på fem tyska politiker? Det är sannolikt betydligt färre.
Det är egentligen lite bakvänt.
Måndagen var en dramatisk dag i Tyskland. Dels stod det klart att extremhögern gått kraftigt fram i delstatsvalen i Thüringen och Sachsen i östra Tyskland.
I Thüringen vann AfD med hela 33 procent av rösterna samtidigt som det nystartade BSW, ett populistiskt parti som blandar extrema ståndpunkter både till höger och vänster fick 16 procent.
Samma dag kom beskedet att biljätten Volkswagen, Tysklands största företag, för första gången i sin 87-åriga historia överväger att stänga fabriker i landet.
Bilförsäljningen ligger fortfarande under nivåerna före pandemin och Volkswagen och andra europeiska jättar har misslyckats med satsningen på elbilar och med att möta konkurrensen från Tesla och de billiga kinesiska märken som nu översvämmar marknaden.
Volkswagen har 300 000 anställda i Tyskland. De starka tyska facken lär ta strid mot fabriksnedläggningarna. Men oavsett hur kampen slutar är det historiska beskedet från bolaget bara det senaste symptomet på att tysk ekonomi inte mår särskilt bra.
Efter att länge varit en sprintande jätte i Europa, med både den största och snabbast växande ekonomin, så linkar nu landet fram.
Förra året krympte Tysklands BNP med 0,3 procent och enligt EU-kommissionens senaste prognos kommer årets tillväxt landa på modesta 0,1 procent, sämst i hela EU (näst sämst är Sverige med en förväntad BNP-ökning med 0,2 procent).
Det finns flera förklaringar till krisen. En är att tysk industri länge levde gott på billig importerad rysk gas, en annan är att pandemin och geopolitiska konflikter allmänt har slagit mot världshandeln, en tredje är att Tyskland gjort sig beroende av export till Kina som nu vänt och blivit en konkurrent snarare än kund.
Lägg till en åldrande befolkning och eftersatta investeringar, inte minst i pensionssystemen, och dagens problem har grott länge.
Liksom i Sverige har det rasat en debatt i Tyskland om att staten borde låna mer, med skillnaden att den tyska statsskulden i utgångsläget är betydligt högre än i Sverige, mer än dubbelt så stor mätt som andel av BNP.
Allt det här är relevant för Sverige. Tyskland är nämligen vår överlägset viktigaste handelspartner.
Under 2023 var Tyskland den enskilt största exportmarknaden för Sverige, totalt skeppades varor för 221 miljarder kronor, jämfört med 189 miljarder till USA.
Ännu viktigare är Tyskland när det gäller importen – 342 miljarder ifjol – långt över tvåan Norge (222 miljarder) medan USA med 70 miljarder är strax utanför topp-tio.
För många svenska företag är den tyska industrin både viktiga kunder och leverantörer.
Om marken gungar under jättar som Volkswagen så känns det ända bort till Sverige.
Tyskland är också en jättemarknad för flera svenska konsumentbolag.
Utsikterna för den tyska ekonomin lär inte bli bättre efter valresultaten i helgen.
Tyska företag varnar för katastrof om de östra delarna av landet stryper invandringen, något som står överst på önskelistan hos extrempartierna.
Invandringen behövs nämligen för att fylla hålet efter de hundratusentals människor som går i pension de närmaste åren.
“Utan kontrollerad invandring kan Thüringen och Sachsen snart släcka lyset”, säger chefen för en organisation för familjeföretagare till Financial Times.
Men ännu viktigare är kanske det som händer i Tyskland i ett större perspektiv
Både AfD och BSW vill sätta stopp för mer tyskt stöd till Ukraina, goda nyheter för Ryssland men mindre trevligt för länder som Sverige som då kan komma att behöva göra ännu mer.
AfD är också öppet anti-EU och vill att Tyskland ska lämna unionen. Partiet bildades efter euro-krisen 2012, då EU – lett av Tysklands dåvarande ledare Angela Merkel – räddade skuldtynga länder i södra Europa.
Eftersom Tyskland länge varit det viktigaste kittet i hela eurobygget kan det bli stökigt om det kommer en ny stor kris.
Indirekt har det mycket stor påverkan på Sverige.
Farorna ska inte överdrivas, Tyskland är fortfarande Europas största och världens fjärde största ekonomi och AfD har ännu ingen formell makt.
Men under hösten som sannolikt kommer handla mycket om presidentvalet i USA är det värt för svenskar att också hålla ett öga på Tyskland.