Mobbning – den dolda orsaken till självmord
Debattören: Blir man mobbad som barn, lever man med en extra sårbarhet
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2019-01-04
DEBATT. Skolan har vi gemensamt. Skolplikten samlar alla barn. I nio år ska vi lära tillsammans. Vi ska traggla glosor, lösa mattetal och få veta mer om världen. På rasterna leker vi. Vi hejar på olika lag i sport och vi får idoler. Vi blir kära i någon i parallellklassen. När livet är jobbigt, finns kompisarna där.
Så ser skoltiden ut för de flesta. Men för 60 000 barn är skolåren en lång plåga. Ett helvete som riskerar att leda till livslång psykisk ohälsa eller i värsta fall att personen tar sitt eget liv.
Den psykiska ohälsan ökar och är i dag den vanligaste orsaken till sjukskrivning. Ett barn i veckan tar sitt liv i Sverige. I takt med att larmrapporterna ökar, höjs också röster för att något måste göras. När det handlar om barn och unga pratar man om tillgängligheten till BUP.
Det är förstås viktigt att det finns hjälp att tillgå för barn som utvecklat psykisk ohälsa. Men fokus ska ligga på att förhindra att barnen börjar må dåligt. Det är där vi måste satsa.
Vi behöver känna tillhörighet och gemenskap med andra
När jag arbetade på Minds självmordslinje hade majoriteten av de som ringde upplevt mobbning. Under min tid som utbildningsansvarig hos Suicide Zero har jag utbildat människor i suicidprevention.
Många gånger kom samtalet att handla om mobbning och vad det gör med oss. Att som barn utsättas för kränkningar, att gå till skolan med en klump i halsen och att ständigt vara rädd och ledsen skadar människan för livet.
Vi behöver känna tillhörighet och gemenskap med andra. Vi behöver känna oss behövda.
Vi underskattar hur många självmord som har sin grund i mobbning. Blir man mobbad som barn, lever man med en extra sårbarhet. Risken för att utveckla depression och annan psykisk ohälsa senare i livet är flera gånger större.
Har man en skör psykisk hälsa, klarar man motgångar sämre. Ett självmord kan ske många år efter att man blivit utsatt och utstött.
Vi borde egentligen fråga ”Hur mår ni i skolan?”
Det är vi vuxna som möjliggör mobbningen. ”Hur går det i skolan?” frågar vi barnen. Vi lär dem att frågan ska besvaras med resultatet man fått på provet eller hur mycket tid man lägger på läxorna.
Vi borde egentligen fråga ”Hur mår ni i skolan?”. Det borde vara lika naturligt att prata om. Frågorna vi ställer ger en signal om vad som är viktigt. Vi behöver lära barnen att person alltid är viktigare än prestation.
Om vi ska hejda den negativa utvecklingen behöver vi arbeta förebyggande redan från första klass. Lär barnen att det inte finns något viktigare än hur de mår. Lär dem att ta hand om varandra. Berätta att skador på kroppen oftast läker snabbt men skador på insidan blir kvar.
Om man behandlas illa, kan man må dåligt för resten av livet. Att utsätta någon för mobbning kan till och med leda till döden. Lär barnen att mobbning är livsfarligt.
I mitt arbete som skolkurator arbetar jag med en klass i årskurs 2. De har fått lära sig att alla känslor är normala och att man får känna och tänka vad som helst. De har också lärt sig att man inte får säga och göra vad som helst eftersom det kan skada andra.
Vi har pratat om vad man kan göra om man märker att någon är ledsen eller ensam. De är kloka och det märks tydligt att de tränat upp sin empatiska förmåga under våra samtal. Jag kallar det för känslokunskap.
Kunskapen om hur vi ska må så bra som möjligt är avgörande för vår framtid och det måste bli ett eget ämne i skolan. Vi kan inte vänta längre. Det är dags att rädda våra barn.
Lotta Halvardsson Ekdahl, Skolkurator och föreläsare inom psykisk hälsa och suicidprevention
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.