Stoppa mobbningen av elever som är hbtqi

Fyra organisationer: Lärarna måste rustas bättre

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Uppdaterad 08.36 | Publicerad 06.30

helskärm

DEBATT. De mobbas och kränks i svenska skolor varje dag – men i skoldebatten är det tyst om hbtqi-elevernas villkor.

Inför den internationella dagen mot mobbning vill vi som jobbar för barns rätt till utbildning uppmana fler att stå upp för skolans demokratiska uppdrag och göra mer för att skapa en trygg skolmiljö för alla elever.

I ett omklädningsrum hör en 15-årig fotbollstalang lagkompisarna snacka om ”bögen” i klassen. Än en gång blir han övertygad om att han aldrig kommer att kunna vara öppen med vem han är.

Längst bak i klassrummet sitter en 14-åring som egentligen gillar matte men som nu bävar inför lektionen. Trots att det är längesedan hen kom ut använder läraren fortfarande fel pronomen, och alla skrattar när det blir fel.

En 12-åring skyndar snabbt genom korridoren på väg till lunchen. Plötsligt fastnar ett tuggummi i håret och någon ropar ”Jävla lebb!”.

Det här är verklighet för alldeles för många barn runt om i Sverige.

Tre elever i varje klass är utsatta för mobbning, enligt Friendsrapporten 2024. Unga hbtqi-personer är mer utsatta än andra, enligt en rapport från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF.  

Tyvärr lyser frågan om mobbning av hbtqi-elever med sin frånvaro i den skolpolitiska debatten. I dag är den så polariserad att det framstår som att de enda alternativ som finns är hårdare tag eller ”flumskola”.

Det är synd – vi behöver vara fler som står upp för skolans demokratiska uppdrag och ser det som en självklarhet att skolan är till för alla.

MUCF:s rapport visar att hbtqi-eleverna saknar trygghet och studiero i större utsträckning än andra unga. Det påverkar skolresultatet. De som utsätts för kränkningar eller mobbning har dubbelt så ofta icke godkänt i något av kärnämnena, enligt Friendsrapporten.

Våra organisationer är eniga om att politiker och beslutsfattare på både nationell och kommunal nivå nu måste ta sitt ansvar och satsa mer på förebyggande arbete mot mobbning av hbtqi-elever.

Den viktigaste resursen finns redan i klassrummet. Elever som är hbtqi vet ofta själva vad som krävs för att förbättra arbetsmiljön.

Ledaren i klassrummet, det vill säga läraren, behöver ha tid och kompetens för att skapa förtroendefulla relationer till elever. Det är ett arbete som behöver värderas högre av beslutsfattare.

På sikt sparar satsningar på arbete med normer och värdegrund både tid och resurser. När eleverna får studiero lämnar de inte skolan med psykologiska ärr som socialtjänst eller vården sedan måste ta hand om.

Dagens lärarroll är komplex och rymmer väldigt mycket. Våra organisationer möter ofta lärare som vill ha stöd i arbetet – både med att skapa en positiv klassrumsmiljö, prata om svåra frågor och få hjälp i akuta ärenden som rör kränkningar och mobbning.

Lärarutbildningen behöver därför återkommande rusta framtidens lärare med relationell kompetens och kunskaper som möter barn där de befinner sig. Där frågor om identitet, normer och sexualitet är centrala.

Hbtqi-frågor, sexualundervisning och värdegrundsarbete måste också vara en självklar del av löpande fortbildning för skolpersonal. Hela skolan, inklusive elever och vårdnadshavare, behöver få de kunskaper som krävs för att främja en trygg skolmiljö. Här ingår såklart att respektera elevernas identitet och självbestämmande.

Prioritera alla barns rätt att klara skolan – lägg tid på förebyggande arbete mot mobbning.

Warda Abdalla, förbundsordförande Rädda Barnens ungdomsförbund
Elias Fjellander, förbundsordförande RFSL Ungdom
Maja Frankel, generalsekreterare, Friends
Lina Fridén, RFSU:s förbundsordförande 

Häng med i debatten och kommentera artikeln – gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.