Låt barn söka vård utan föräldrarnas vetskap
Debattörerna: Lagstiftningen måste ändras – sätt barnets behov i fokus
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2018-08-11
DEBATT. Vi träffar dem ibland; de som går igenom helvetet här och nu. Självmord är sedan alltför många år det vanligaste skälet till att unga män dör. Var tjugonde person behöver psykiatrisk vård varje år.
Psykisk ohälsa är den främsta orsaken till sjukskrivning. Människorna bakom siffrorna visar med övertydlighet att den psykiska hälso- och sjukvården har stora brister. Liberalerna har flera konkreta förslag till hur sjuka människor ska få snabbare och bättre vård.
Om fler fick snabbt stöd skulle den specialiserade psykiatrin få tid att hjälpa de som lider av allvarligare psykisk sjukdom. Första linjens psykiatri måste därför bli en självklar del av primärvårdens ansvar, och en förbättrad tillgång till psykologer och kuratorer behövs på landets vårdcentraler.
Det behövs också på många håll ett närmare samarbete mellan sjukvården och elevhälsa, socialtjänst och äldreboenden.
Dessutom råder nationell brist på specialistpsykiatrer och psykiatrisjuksköterskor, och många går i pension de närmaste åren. Listan över nödvändiga förbättringar kan göras lång.
Inte minst måste lagar ändras.
Bland de viktigaste frågorna är att det fortfarande är tillåtet att behandla psykisk sjukdom utan vare sig kunskap eller utbildning. För allvarliga fysiska sjukdomar finns strikta regler för vem som får ge råd och behandling, men för psykiskt sjuka finns inte det skyddet.
Kvacksalveri är i dag tillåtet – självutnämnda helbrägdagörare och outbildade terapeuter kan utan kontroll eller uppföljning ta ordentligt betalt av sjuka människor.
En utredning under Kjell Asplund arbetar med att se över skyddet för patienterna, vilka sjukdomar som bara ska få behandlas inom den ordinarie vården.
Det måste bli olagligt lura svårt sjuka med humbug-behandlingar. Kvacksalverilagen måste helt enkelt skärpas.
Inte mer än tre månader ska en människa som behöver vård behöva vänta. Men det löftet gäller inte psykologhjälp.
Lagstiftningen om vårdgaranti är otillräcklig. Dessutom måste vårdgarantin säkra tiden även till återbesök: en kroniskt sjuk människa måste få den vård hon behöver, så länge hon behöver den.
Lagstiftningen om psykiatrisk vård saknar även skrivningar om barns behov och rättigheter. Sjuka barn vittnar om att de inte alltid får information om vad deras psykiatriska vård går ut på, att de känner sig negligerade och tappar hoppet om att få hjälp.
Barnens rätt till självbestämmande och integritet ska stärkas. Det måste tydliggöras att barn har rätt till information, delaktighet och inflytande.
Det händer att föräldrar hindrar sitt barn från att söka vård, fördröjer hjälp.
Vi liberaler vill därför att barn ska kunna söka vård utan deras föräldrars vetskap. Lagstiftningen måste helt enkelt ändras från dagens föräldraperspektiv till att ha barnets behov i fokus.
Föräldrar ska inte riskera att förlora sina barn, anhöriga ska inte behöva se den de älskar förlora viljan att leva. Vi är hela människor där kropp och själ hänger ihop. Detta måste avspeglas i sjukvården, och därför behövs flera viktiga lagändringar.
Varje människa ska ha frihet och möjligheter – och allra mest måste vi värna de som i dag har minst möjligheter.
Anna Starbrink, landstingsråd Stockholm, sjukvårdstalesperson Liberalerna
Lina Nordquist, regionråd och riksdagskandidat Uppsala, Liberalerna
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.