Samernas rätt görs om till ”vi mot dem”
Forskare, rättsexperter m fl: Det höga tonläget riskerar att späda på hatet som redan finns
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2024-11-03 06.30
DEBATT. Sedan ett drygt år tillbaka har det på ledarsidorna i Sveriges största dagstidningar ofta skrivits om samer utifrån ett vi och dem-perspektiv där ”vi” står för majoritetsbefolkningen som behöver marken i norra Sverige för gruvor, vindkraft, jakt- och fisketurism och ”dem” står för samerna som man säger vill stoppa detta.
På ledarsidor i Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och Göteborgs-Posten uttrycks oro och upprördhet. Man skriver att samer har för starka rättigheter när det gäller användningen av marken i norra Sverige för renskötsel, jakt och fiske.
Tonläget är högt. Man hävdar att de rättigheter till småviltsjakt och fiske som Högsta domstolen i Girjasmålet funnit att Girjas sameby har och har haft sedan mitten på 1700-talet, i förlängningen kan leda till att samerna stänger ned fjällvärlden för majoritetsbefolkningen.
Man skriver om samiska privilegier och att privata markägares rättigheter i Norrland är hotade trots att domen handlar om rättigheter som grundas på urminnes hävd och gäller på statlig mark ovanför odlingsgränsen.
Skribenterna kräver att politikerna ska agera så att majoritetsbefolkningens intressen värnas.
Enligt en tillförlitlig inspelning av ett panelsamtal på Bokmässan nyligen angav en av deltagarna att han, efter att ha talat med en regeringstjänsteman, ansåg att det kommer föras en diskussion om att Sverige ska dra sig ur internationella konventioner om mänskliga rättigheter, som ger samer skydd som urfolk.
Vi vänder oss starkt mot detta uttalande och det sätt som debatten har förts på ledarsidorna. Debatten är osaklig och ger bränsle åt de konflikter som finns om användningen av marken i Norrland.
Dessutom finns en uppenbar risk att skribenterna på det sätt den förs, späder på det hat och de konkreta hot som samer i dag drabbas av.
Brottsförebyggande rådet har i en nyligen publicerad rapport kartlagt hat och hot mot samer och renar.
Där framkommer att hatbrott mot samer förekommer som en reaktion på samiska rättigheter.
Mänskliga rättigheter utgår från alla människors lika värde. Samer har därför rätt till samma skydd för sina juridiska rättigheter till mark och sin kultur som vi alla i Sverige har
De uppenbara konflikterna mellan motstridiga intressen och olika rättigheter till marken i Norrland måste lösas. Men det måste ske med utgångspunkt i de mänskliga rättigheter som vi i Sverige sedan lång tid tillbaka byggt vårt samhälle på.
Mänskliga rättigheter utgår från alla människors lika värde. Samer har därför rätt till samma skydd för sina juridiska rättigheter till mark och sin kultur som vi alla i Sverige har.
Samernas kultur är som alla urfolkskulturer tätt knuten till deras traditionella marker och möjligheten att kunna fortsätta använda dem.
De konflikter som har sin grund i den ökade exploatering av mark som nu accelererar, bland annat genom den så kallade gröna omställningen, måste lösas genom dialog och med respekt för samers av rättsordningen skyddade rättigheter och mänskliga rättigheter.
I vår grundlag anges att det samiska folkets möjligheter att behålla och utveckla ett eget kultur- och samfundsliv ska främjas. Den bestämmelsen bygger på mänskliga rättigheter för minoriteter och urfolk och innebär att positiva åtgärder måste vidtas om samer ska kunna uppnå effektiv jämlikhet när det gäller möjligheten att bevara sin kultur.
Annars tenderar majoritetens intressen i en demokrati, att alltid övertrumfa minoritetens.
Bestämmelsen i grundlagen ger uttryck för ett mål för samhällelig verksamhet som får betydelse vid rättstillämpning när olika faktorer ska vägas mot varandra.
Samernas intresse av att kunna vidmakthålla sin kultur, däribland renskötseln, ska vid en sådan avvägning tillmätas särskild vikt. Detta konstaterar Högsta domstolen i Girjasdomen.
En öppen och respektfull dialog, utan en uppdelning i vi och dem och med respekt för samers mänskliga rättigheter krävs, inte minst från samhällsdebattörers och beslutsfattares sida, för att hitta lösningar som vi alla kan ställa oss bakom.
Det är detta vi alla behöver arbeta för.
Marie B. Hagsgård, ledamot i Europarådets expertkommitté för skydd av nationella minoriteter
Bertil Bengtsson, professor, f.d. justitieråd
Gunlög Fur, professor i historia
Elisabet Fura, f.d. domare i Europadomstolen för mänskliga rättigheter
Kerstin Calissendorff, f.d. justitieråd
Staffan Julen, dokumentärfilmare, kommunikationschef på Institutet för framtidsstudier
Marianne Liliequist, professor emerita i etnologi
Jonas Monié Nordin, docent i historisk arkeologi
Anna Skarhed, f.d justitiekansler och justitieråd
John Stauffer, tf exekutiv chef och chefsjurist, Civil rights defenders
Häng med i debatten och kommentera artikeln – gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.