Vräk inte människor med psykisk ohälsa
Debattörerna: De som mår dåligt får ta smällen när samhällets stöd inte fungerar
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Uppdaterad 2018-10-11 | Publicerad 2018-10-10
DEBATT. Personer med svårare psykiska problem riskerar att hamna i hemlöshet – just på grund av sin psykiska ohälsa. Vilka andra kastas ut ur sina hem för att de har symtom från en funktionsnedsättning? Detta är ett systemfel som måste rättas till.
Vi kräver nolltolerans mot vräkning av människor med psykiska funktionsnedsättningar.
I dag är det Världsdagen för psykisk hälsa, en dag för att förbättra kunskap och minska stigmat kring psykisk ohälsa.
En viktig fråga för gruppen med svårare psykisk ohälsa är rätten till ett eget hem. Vår tidigare aktiva medlem Marika Sellgren har varit hemlös två gånger tidigare, som längst under åtta års tid, då hon bland annat bodde på härbärgen. Nyligen vräktes hon från sitt förstahandskontrakt och riskerar nu att hamna på gatan igen.
Utan att gå in på alla olika turer kan vi konstatera att Marika har fått för lite individanpassat stöd för att kunna bo hemma. Och hon är inte ensam om det.
Boendestöd, hemtjänst och personligt ombud kan fungera väl, men mer utbildning om psykisk ohälsa behövs i framför allt hemtjänsten. För de grupper som mår allra sämst kan dessa stödinsatser också vara otillräckliga och då måste de psykosociala enheterna på socialtjänsten vara flexibla och anpassa hjälpen utifrån individens behov.
Ett helhetsgrepp behöver tas och det behöver finnas kunskap om bland annat vikten av att få hjälp att aktivera sig och erbjudas meningsfull sysselsättning för att må psykiskt bättre.
Därtill bör ACT-team införas över hela landet, så kallad Assertive Community Treatment. Det är ett uppsökande team som är tillgängligt i princip dygnet runt med både sociala stödinsatser och psykiatrisk behandling och som också bör ha en anställd med egen erfarenhet av psykisk ohälsa. Socialstyrelsen anser att det är av högsta prioritet att ACT-team finns för personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd. Ändå finns dessa team bara på ett fåtal platser i landet.
I Marikas fall anses hon nu vara för frisk för att bo på ett stödboende. Men samtidigt för sjuk för att bo i en egen lägenhet. Några andra boendeformer erbjuds inte, så hon har hamnat i ett moment 22.
Ingen skulle komma på tanken att vräka en rullstolsburen person för att hissen har gått sönder. Men personer, som liksom Marika inte platsar i socialtjänstens mallar för hur en psykisk funktionsnedsättning ska vara, får ta smällen när stödet inte fungerar.
Tjänstemän och vårdpersonal ser ofta inte sitt eget ansvar för situationen. Utan den funktionsnedsatte förväntas bara att skärpa sig, vilket tyder på okunskap om vad en psykisk funktionsnedsättning innebär.
Det är aldrig okej att skicka ut en person med svår psykisk ohälsa i hemlöshet. I stället måste stödet förbättras.
Riksförbundet för Social och Mental Hälsa, RSMH, anser också att det ska vara betydligt svårare än i dag att vräka personer med psykiska funktionsnedsättningar.
Det borde stå i lagen att om en person på grund av sin psykiska funktionsnedsättning inte har betalt hyran eller har stört sina grannar så måste ett antal åtgärder vidtas innan denna person kan vräkas.
Hade den lagen funnits hade Marika kunnat bo kvar i sin lägenhet och haft möjlighet att återhämta sig. Men nu befinner hon sig här – i en situation som rent ut sagt är livsfarlig. Är det så vårt samhälle bör ta hand om personer med funktionsnedsättningar? Nej, det är en skandal.
Anders Printz, jurist och före detta nationell psykiatrisamordnare på Socialdepartementet år 2012–2015
Jimmie Trevett, förbundsordförande i Riksförbundet för Social och Mental Hälsa, RSMH.
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.