Världen brinner – börsen slår rekord
Om börsen är en värdemätare på mänsklighetens framgångar har vi all anledning att sträcka på oss. Sedan bottenkänningen i början av 2009 har den amerikanska aktiemarknaden gett en avkastning på nästan tusen procent, inklusive utdelningar.
I Sverige är motsvarande siffra 800 procent, eller över 15 procent om året. Det är långt över det historiska genomsnittet.
Det spelar ingen roll vilken typ av elände som världen slungat ur sig; krig, pandemi, inflation, extremväder och fan och hans moster: börsen har alltid elegant glidit undan och fortsatt att mata fram uppgångar.
I dagarna är det ett år sedan Hamas attack mot Israel och inledningen på den mest instabila perioden i Mellanöstern på femtio år. USA-börsen har på detta år klättrat 33 procent.
Efter Rysslands invasion av Ukraina i början av 2022 har det ibland känts som att leva mitt i en dramatisering av broschyren ”Om kriget kommer”. Kärnvapen och konserver har gjort comeback i det kollektiva medvetandet.
Börsen: är det allt ni har att komma med? I Stockholm står index nästan 20 procent högre än vid krigsutbrottet.
Om mindre än en månad ska USA välja mellan Kamala Harris och Donald Trump. En färsk rapport från opolitiska Committee for a Responsible Federal Budget visar att om Donald Trump vinner kommer USA:s statsskuld öka med dubbelt så mycket än om Kamala Harris tar hem segern.
I rapporten konstateras att oavsett vem som blir president har hen en hel radda godsaker att se fram emot: ”rekordhöga skulder, stora strukturella underskott, stigande ränteutgifter och hotande insolvens i flera kritiska välfärdssystem”.
Utvecklingen i USA är en del av något som pågått i hela världen sedan 2009, mängden skulder har växt i en betydligt snabbare takt än ekonomin, ännu en trend som aktiemarknaden ryckt på axlarna åt.
Ytterligare en gäspfaktor är klimatförändringarna. Orkanen Helene som drog in över sydöstra USA uppskattas ha orsakat över 220 dödsoffer, den dödligaste väderhändelsen sedan Katrina 2004.
De ekonomiska skadorna uppskattas till flera hundra miljarder kronor. Men försäkringsbolagen väntas ändå inte drabbas så hårt. Mindre än en procent av de hus som förstördes i sju delstater hade försäkringar mot översvämningar, skriver Washington Post.
Det är en kombination av att tidigare katastrofer gjort försäkringar för dyra, att försäkringsbolag helt enkelt inte vill försäkra längre och att Helene nådde områden där man inte ens i sin vildaste fantasi kunde föreställa sig att bli offer för extremväder.
Redan 2015 deklarerade den franska försäkringsjätten Axa att bolaget skulle sluta investera i kolbolag, i rent finansiellt egenintresse.
”Vi har inget val. En värld som blir två grader varmare är kanske möjlig att försäkra, en värld som blir fyra grader varmare är det definitivt inte”, förklarade vd:n Henri de Castries.
Sedan dess har världens konsumtion av kol ökat. Världens största börsnoterade producent av kol, kinesiska Shenhua Energy, har klättrat med 130 procent på börsen de senaste fem åren. Tvåan Glencore, med huvudkontor i Schweiz, har stigit med över 80 procent. Oljejätten Exxon Mobile har dubblats i värde sedan finanskrisen.
En underlig sak med börsuppgången de senaste femton åren är att det gått mycket bättre för aktierna än för ekonomin i stort.
Det framgår om man jämför värdet på aktiemarknaden med bruttonationalprodukten BNP. I början av 2009 utgjorde USA-börsens samlade värde drygt 50 procent av BNP, i dag är siffran nästan 200 procent.
En kurva som gått åt motsatt håll är den som visar vad människor ger den samlade utvecklingen för betyg.
Enligt en gallupundersökning är mindre än hälften av amerikanerna ”mycket nöjda” med sitt liv. Det är lika lågt som under åren efter finanskrisen och en kraftig nedgång sedan 2020. I den årliga SOM-undersökningen som genomförs av Göteborgs Universitet uppgav förra året 75 procent av svenskarna att vårt land är på väg åt fel håll, jämfört med 39 procent 2012.
Detta alltså efter en börsavkastning på flera hundra procent. Hur otacksam får man bli!
Det finns en rad olika sätt att tolka detta. Om börsen brukar det sägas att den inte visar hur ekonomin ser ut i dag utan hur den kommer att bli. Om det stämmer är den ljusnande framtid vår.
En annan möjlig förklaring är att börsen blivit mer och mer frikopplad från den riktiga ekonomin och befinner sig i någon slags bubbla.
En tredje att ekonomin domineras av ett antal jättar som rakar år sig allt större del av kakan och att dessa företag ägs av en liten grupp förmögna så att smulorna som faller ned till så kallat vanligt folk inte räcker för att hålla dessa på gott humör.
Den fjärde tolkningen är mest bekymmersam. Tänk om börskurserna inte är en barometer för hur bra det går utan tvärtom? Alltså att alla vinster som produceras delvis sker på bekostnad av andra mer svårmätbara värden, som miljön och social sammanhållning? Analysföretaget Economist Intelligence Unit visar att demokratin i världen varit på dekis de senaste femton åren. En period som alltså sammanfallit med en unik guldålder för världens aktiemarknader.
Om allt slutar i ett skyddsrum med frågvisa barn finns det i alla fall ett färdigt svar: sluta gnäll. Vi hade i alla fall tur med börsen.