Ritas svärfar kidnappades 7 oktober: ”Ber för att han lever”
Uppdaterad 06.35 | Publicerad 05.22
Ett år har passerat sedan Hamas gryningsattack där över 1 000 israeler dödades och hundratals tog som gisslan.
Rita Lifshitzs svärfar är en av de kidnappade som ännu inte återvänt.
– Jag vaknar varje morgon och önskar att allt bara var en hemsk mardröm, säger hon.
I gryningen den 7 oktober 2023 forcerade beväpnade män stängslet kring Gaza.
Sen inleddes en blodig attack mot israeliska städer och byar. Samtidigt slog raketer ner i Tel Aviv och på flera andra platser i landet.
Hamas meddelade att operationen ”Al-Aqsa-flodvågen” påbörjats.
I södra Israel inte långt ifrån Gaza pågick musikfestivalen Nova ute i öknen. Tusentals människor hade dansat till musiken bara ett par timmar tidigare. Plötsligt behövde de fly för sina liv.
Några timmar senare var 364 av dem döda.
Hamasterroristerna öppnade eld, kastade handgranater och dödade så många de kunde.
I filmklipp hörs angriparna fira och egga varandra: “här är en hund till, döda den”.
Under attacken dödade Hamas totalt fler än 1 100 människor, de flesta civila. Det är den dödligaste attacken mot Israel i landets historia. Tusentals skadades och närmare 250 personer, bland dem flera barn, togs som gisslan och fördes till Gaza.
Efter den blodiga dagen har ett år av krig följt. Den israeliska regeringen förklarade formellt krig mot Hamas, som de har svurit att tillintetgöra.
Sedan dess har israeliska bombningar lagt stora delar av Gazaremsan i ruiner och fler än 40 000 människor har dödats i Gaza, enligt det Hamasstyrda hälsodepartementet. Av de dödade uppges merparten vara civila.
– Vi är förkrossade. Allt det som sker är fruktansvärt, säger Rita Lifshitzs, 60.
Hon flyttade från Sverige till Israel för 40 år sedan – och den 7 oktober brändes större delarna av hennes hemby, Nir Oz, ner till grunden.
Rita minns paniken som utbröt den morgonen. Själv hade hon åkt till Tel Aviv tio timmar tidigare, men hade kontakt med grannarna i Nir Oz.
På Facebook såg hon en del av massakern under tiden som den pågick.
– En bekant från kibbutzen var den första som blev mördad. Hamas tog hennes telefon, filmade och lade ut på hennes Facebook när de mördade henne. Det var så hennes barn och barnbarn såg att hon dödades, säger Rita.
Många andra kidnappades och togs som gisslan.
Av de gisslan som fördes bort av Hamas är det i dag, enligt Israel, fortfarande omkring 100 som varken har friats eller konstaterats döda.
En av dem är Ritas 84-åriga svärfar Oded Lifshitz. Även Ritas svärmor tog som gisslan men hon släpptes senare.
– Min svärmor är stark, men hennes hjärta är krossat. Precis likt resten av oss i familjen. Vi vet ingenting om vad som hänt med svärfar, vi vet inte om han fortfarande lever. Men vi hoppas han är hos någon palestinsk familj som tar hand om honom.
Hon berättar att Oded i hela sitt liv stöttat det palestinska folket.
– Han har jobbat för mänskliga rättigheter och för fred med palestinierna i alla år. Varje vecka tog han med sig palestinska barn och deras föräldrar från Gaza till cancerbehandling i Jerusalem.
Det har nu gått ett år och Rita har ännu inte kunnat återvända för att bo i sin hemby. Men då och då åker hon till vad som är kvar av familjens hus. Där ber hon en bön för att Oded ska komma tillbaka vid liv.
På årsdagen kommer flera samlas på kyrkogården för att hedra de som dödades och kidnappades. Hon sörjer dem och hon sörjer de oskyldiga som dödas i Gaza.
– Här om dagen föll tårarna ner längs mina kinder från morgon till kväll. Det gör ont i mitt hjärta för all barn som dör i Gazaremsan. Framtiden ser inte ljus ut heller. Israels framtid ser inte ljus ut.
Men hon vill finna och känna hopp. Hon menar att det krävs för att nå förändring.
– Först och främst måste våra kidnappade familjemedlemmar komma hem och det måste ske nu. Sen måste hela världen hjälpas åt att bygga upp Gaza igen – och det måste bli en tvåstatslösning. Men det går inte om Hamas terror styr inne i Gazaremsan.
