Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Albert, Albertina

Dött lopp mellan Trump och Harris – men det kan svänga snabbt

Att Kamala Harris är den som har medvind råder det ingen tvekan om.

Men en seger för henne är långtifrån given.

Tvärtom visar opinionsmätningarna just nu att hon och Trump har lika stor chans att vinna.

Det kan svänga snabbt i amerikanska presidentval.

I mitten av juli verkade Donald Trump närmast oslagbar efter mordförsöket på honom och ett lyckat partikonvent.

Så bytte demokraterna kandidat från Joe Biden till Kamala Harris och plötsligt förändrades allt.

Det är lätt att dras med av demokraternas nya energi och känna att Harris nog har det här som i en liten ask.

Så är det inte.

Det är inte lätt att göra opinionsmätningar inför amerikanska val. Valsystemet med elektorsröster och vinnaren tar allt i varje delstat komplicerar bilden.

Men det finns några som gör mer avancerade mätningar där man tar hänsyn till hela bilden. Det är ingen garanti för att det ska bli rätt. I valet 2016 var det många opinionsinstitut som undervärderade Donald Trumps chanser.

Men de slentrianmässiga nationella mätningarna är tämligen värdelösa eftersom de inte tar särskild hänsyn till det fåtal delstater som i praktiken avgör valet.

Då föredrar jag den brittiska tidskriften The Economists mer ambitiösa upplägg där man gör en sammanvägning av alla mätningar plus hur det står till i de så kallade vågmästarstaterna. Utifrån det gör man en sannolikhetsbedömning.

I dagsläget är den att det är dött lopp mellan Harris och Trump. Båda har lika stor chans att vinna och lika stor chans att förlora.

Donald Trump.

Debatten avgörande

En annan sajt som brukar vara tämligen pålitlig är den amerikanske opinionsräven Nate Silvers FiveThirtyEight, 538.

De gör också en sammanvägd bedömning av opinionsmätningarna. Men utöver det gör de datasimulerade val och ser hur många gånger respektive kandidat vinner.

I dag vinner Harris 59 gånger av hundra. Medan Trump tar hem segern 41 gånger.

Economists och 538:s resultat visar hur otroligt jämnt valet verkligen är. 

Det räcker med mycket små skiften i väljaropinionen i vågmästarstaterna för att ändra på utgången. Det är ingen slump att Harris denna vecka åker på valturné i Georgia. Wisconsin, Michigan, Pennsylvania, Arizona och Nevada är övriga vågmästarstater i detta val. North Carolina ser ut att vara på väg att bli en sedan Harris blev kandidat.

Med över två månader kvar till presidentvalet är det fortfarande mycket som kan hända.

Inte minst kommer den hittills enda tv-sända debatten mellan Harris och Trump den 10 september att bli väldigt viktig. Det blir första och kanske enda gången som de amerikanska väljarna får se och kan bedöma de båda kandidaterna på samma scen.

I den förra debatten gjorde Biden en så katastrofal insats att han pressades av sitt parti att hoppa av. Kan något lika dramatiskt hända den här gången?

Kamala Harris.

Historien emot sig

Trump har fortfarande inte hittat något effektivt sätt att attackera Kamala Harris.

Hon är å andra sidan ett oskrivet blad i den här typen av debatter.

Hur klarar sig Harris när hon ställer upp för sin första tv-intervju i natt svensk tid? Hon vågar inte komma själv utan tar mede sig vicepresidentkandidaten Tim Walz.

Harris har dessutom historien emot sig. Ingen sittande vicepresident har blivit vald sedan Bush den äldre 1988. USA har aldrig haft en kvinnlig president.

En annan avgörande fråga är hur det går i Mellanöstern. Blir det en vapenvila i Gaza före valet? Kommer Iran att rikta en storskalig attack mot Israel som hämnd för mordet på Hamasledaren Ismail Haniya?

Sedan har vi den obligatoriska oktoberöverraskningen som nästan alltid inträffar i amerikanska valrörelser. Något som kan ändra förutsättningarna. Vi vet av förklarliga skäl inte vad det är nu men kan vara ganska säkra på att någon form av överraskning dyker upp.

2004 såg John Kerry ut att gå mot seger när Usama bin Ladin höll ett tal några dagar före valet där han hotade med nya terrordåd. Det anses ha varit avgörande för att George W Bush ändå vann.

2016 gav FBI-chefen James Come besked strax före valet att FBI skulle inleda en undersökning om Hillary Clintons e-post sedan hon använt en otillåten server. Det ses av många som direkt avgörande för att Trump kunde vinna.

Vi vill så gärna veta i förväg hur det går. Ofta kan vi se att det lutar kraftigt åt ena eller andra hållet men den här gången är det osedvanligt jämt.

Vilket inte är ovanligt. George W Bush vann valet 2000 med 537 rösters marginal över Al Gore.

Den som i det här läget tvärsäkert slår fast vem som kommer att vinna vet inte vad hen pratar om eller helt enkelt killgissar.

Följ ämnen i artikeln