Tvåbarnsmamman Molly: ”Som att man är dålig eller lat”
Publicerad 2024-09-03 21.34
Folkhälsomyndigheten rekommenderar nu strikta tidsgränser för skärmtid – och att barn under 2 år undviker det helt.
Molly, 29, förstår poängen men ifrågasätter hur diskussionen förs.
– Det känns som om man pratar om det som om skärmtid vore ett gift, säger hon.
Under måndagen presenterade Folkhälsomyndigheten nya rekommendationer för hur mycket skärmtid barn bör ha på fritiden. Barn mellan 0–2 år ska ”i möjligaste mån” inte ha någon skärmtid alls, barn mellan 2 och 5 år bör ha max en timme om dagen och unga i ålder 13 till 18 borde ha max två till tre timmar om dagen.
Molly, 29, som är mamma till en ettåring och en fyraåring, tycker inte att rekommendationerna är orimliga.
– Men jag tycker att sättet man pratar om det känns orimligt. Att man är en dålig förälder, att man är lat. Folkhälsomyndigheten har rätt i det de säger. Men jag tror att man behöver tona ner sättet, att man istället pratar med föräldrar på ett sätt som man faktiskt kan möta varandra i, så att man inte skuldbelägger varandra. Då tror jag inte att föräldrar är villiga att prata om de dåliga sidorna. Man själv kan ju sitta och scrolla i timmar utan att märka det.
”Jag känner ingen press”
Molly har däremot inte känt sig som en dålig förälder när hon sätter sina barn framför en skärm.
– Om jag sätter mitt barn framför en ipad i bilen kan jag köra bil fokuserat. Det tror jag är bra för oss alla. Och det här med att barnen ska vara med och laga mat, det kan man absolut göra. Men man behöver inte göra det varje gång, ibland behöver matlagning vara en stund för att få en paus. Jag känner inte en sån press, jag vet att jag är en bra förälder på jättemånga andra sätt.
Hon tror inte det är ovanligt att föräldrar mår dåligt över sina barns skärmtid.
– Jag har sett många föräldrar på sociala medier som känner ”gud va skönt att vi pratar om det här”. Jag tycker ju att det finns väldigt många fler sätt att vara en dålig förälder än just skärmtid.
Vuxna största förebilderna
Molly menar att vi, de vuxna föräldrarna, är de största förebilderna när det kommer till barnens skärmtid. Vilket Folkhälsomyndigheten även lyfter.
– De ser ju om vi sitter och scrollar eller om vi inte är närvarande på matstunden, på lekplatsen, på promenaden. Min son är väldigt känslig för det. Om vi går på promenad han jag inte sitta med telefonen, så säger han: ”Du ska prata med mig”. Jag tycker nästan det är viktigare för det är där vi sätter standarden för våra barn.
Hemma hos Molly försöker de hålla det avslappnat, men ändå tänka på när och hur det blir skärmtid.
– Det är inte en så big deal hemma hos oss just nu. Men jag märker ju att mina barn påverkas. Innan en måltid funkar inte. Då vill min son inte komma och sätta sig med oss, så det undviker vi gärna.
”Finns många olika konstellationer”
Ibland behöver man en paus för att sedan komma komma tillbaka, menar hon. Då kan en skärm komma lägligt.
– Det kan vara att jag känner att ”okej, nu är jag frustrerad. Sätt dig där en stund så sätter jag mig här en stund och så kan vi ses om fem-tio minuter igen”.
Hon menar däremot att vad som är bäst varierar från fall till fall.
– Man kanske är ensamstående, eller har en förälder som är sjuk och inte kan vara lika delaktig. Det finns ju väldigt många olika konstellationer. Det är klart att det är en väldigt fyrkantig ram som man ska försöka få plats i.
I slutändan tror Molly att de allra flesta föräldrar gör sitt bästa för sina barn.
– Men det är ju på många plan, och skärmtiden är bara ett av de planen.