Experten om socialministerns utspel: ”Alarmistiskt”
Publicerad 15.01
På dagens pressträff sa socialminister Jakob Forssmed att hög skärmtid leder till fettlever och åldersdiabetes.
Men de positiva delarna med skärmar drunknade i socialministerns ”alarmistiska” budskap, enligt experten.
– Det känner inte jag igen från forskning över huvud taget, säger Helena Sandberg vid Lunds universitet.
I dag presenterade Folkhälsomyndigheten och socialminister Jakob Forssmed (KD) nya riktlinjer för barnens skärmtid. De innebar bland annat att barn mellan 0–2 år inte bör ha någon skärmtid alls och att unga i ålder 13 till 18 borde ha max två till tre timmar om dagen.
Jakob Forssmed nämnde också några exempel där skärmanvändning leder till både fysisk och psykisk ohälsa samt sömnproblem.
– Vi kan inte fortsätta ha en situation där man får klinisk sömnbrist och får ökade depressiva ångestsyndrom för att man inte sover på nätterna, svarar han på en fråga.
– Dagens situation är inte hållbar. När man får fettlever som nio år gammal och åldersdiabetes kryper ner i åldrarna, vi kommer inte lösa dessa problem om vi fortsätter på denna vägen, svarar han på en annan fråga.
”Lite alarmistiskt”
Helena Sandberg är medieexpert på Lunds universitet och anser att en mer nyanserad bild lyftes fram på dagens pressträff än riktlinjer som tidigare presenterats. Men att det finns många positiva aspekter med skärmarna. Men de drunknade i socialministerns ”alarmistiska budskap”, enligt henne.
– Det handlade om ”klinisk sömnbrist”. Han pratade till och med om fettlever och åldersdiabetes bland barn och unga. Det känner inte jag igen från min forskning över huvud taget, säger hon och fortsätter:
– Det tyckte jag var lite alarmistiskt.
Var han fick det i från vet hon inte. I forskningen har hon sett samband mellan fetma och mycket tv-tittande. Men att det är oklart ”vad som kommer först”.
– Det är knappast så att skärmar i sig leder till övervikt. Det beror på vad du äter och dina gener. Det finns studier som visar att många unga som har hög mediaanvändning också har hög fysisk aktivitet.
Oklar koppling till psykisk ohälsa
När det gäller psykisk ohälsa finns förstärkningsmekanismer som att de med psykisk ohälsa exponeras för innehåll som förstärker deras dåliga mående. Men kopplingen är inte glasklar, menar Helena Sandberg.
– Det är inte så att du får en psykisk ohälsa för att du sitter vid en skärm. Det är komplexa diagnoser och sambanden mellan digitala skärmar och ohälsa är sällan direkta orsakssamband.
Där man tydligast ser att skärmarna påverkar vår vardag är när det gäller sömnen, förklarar hon.
När det gäller de nya riktlinjerna, som att 0–2 åringar inte borde ha skärmar, tycker Helena Sandberg att man som förälder borde vara återhållsam. I synnerhet gällande yngsta barnen.
– De nya rekommendationerna öppnar dock för att man förstår modernt familjeliv och att det är omöjligt att helt utesluta skärmar, även bland de yngsta, säger hon.