Nog nu – var tionde i världen extremt fattig
Sida: Om fattigdomen ska utrotas måste vi ändra arbetsmetod
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2020-02-27
DEBATT. Var tionde människa i världen räknas som extremt fattig och det är en bra bit kvar till FN-ländernas mål om att fattigdomen ska vara utrotad 2030.
Vi måste komma åt de olika grundorsakerna till fattigdom, som är mer än bara brist på pengar för dagen. Det är andra arbetssätt som måste till, med ett nytt helhetsgrepp på hur fattigdom på olika sätt påverkar människors liv och möjligheter.
I dag belönas banbrytande forskning om ett nytt sätt att se på fattigdom, där Sida tidigt bidragit med finansiering till vår brittiska samarbetspartner OPHI, Oxford Poverty and Human Development Initiative.
Vi gläds över att OPHI i förra veckan fick ta emot priset The Queen’s Anniversary Prize ur prins Charles hand för ”excellens och innovation” i sina insatser som synliggör fattigdomens många olika sidor. Priset bekräftar att fattigdom inte enbart handlar om pengar utan om mycket bredare frågor än så.
Sedan 1990 har fler än 1,1 miljarder människor lyfts upp ur extrem inkomstfattigdom. Detta är oerhört glädjande, men något vi ändå inte kan slå oss till ro med.
Fortfarande lever var tionde person i världen i extrem fattigdom enligt Världsbanken. Deras inkomster räcker inte till för att skaffa ens de basala nödvändigheterna för en dräglig levnadsstandard. Ingen person ska behöva leva under denna gräns.
Att vara fattig är inte bara att vara utan pengar. Utöver den materiella fattigdomen lever många utan tillgång till rättigheter och service som vi andra ofta tar för givet.
Fattigdom handlar om – förutom plånboksfrågan och hur man har det materiellt – att inte ha tillgång till hälso- och sjukvård och mediciner, till näringsrik mat och rent vatten, sanitet, till bra utbildning och säkra bostäder men också om att leva i konflikt eller under hot, att inte få rösta i val eller ha tillgång till trovärdig information och fri media. Det är ofta bristen på dessa tillgångar som håller kvar människor i fattigdom.
Men enligt de Globala målen som FN:s medlemsländer gemensamt beslutat om, ska fattigdomen avskaffas till år 2030. Risken finns nu att världen inte kommer att leva upp till det målet om man fortsätter arbeta på samma sätt som tidigare.
Vi behöver komma åt grundorsakerna för att det ska bli ett robust och hållbart arbetssätt som gör att man inte riskerar att halka tillbaka i fattigdom.
För att formulera ett effektivt arbetssätt för att minska fattigdom på ett både hållbart och permanent sätt, måste man förstå fattigdomens många, flerdimensionella ansikten. En sådan strategi mot fattigdom ligger också i linje med FN: s hållbara utvecklingsmål, de 17 Globala målen, där Mål 1 är "Utrota fattigdom i alla dess former och dimensioner".
Sidas nya angreppssätt att på allvar arbeta med fattigdomens olika dimensioner väcker intresse. Sida, Sveriges biståndsmyndighet, har som sitt främsta mål att minska fattigdomen, och arbetar redan utifrån ett multidimensionellt synsätt på fattigdom.
Det är nästan på dagen tre år sedan som Sida lanserade ett nytt konkret arbetssätt, en sorts verktygslåda, där varje land analyseras var för sig och där fattigdom beskrivs inte bara utifrån brist på materiella resurser utan också som brist på demokrati, att göra sin röst hörd, att få god utbildning, tillgång till god vård, och mänsklig säkerhet.
Metoden kallas multidimensionell fattigdomsanalys (Multidimensional Poverty Analysis, MDPA). Poängen är att så länge man inte ser till alla dimensioner, så kommer man aldrig att reducera fattigdomen på ett hållbart sätt, utan människor förblir fattiga eller sårbara för att falla ner i fattigdom.
I prismotiveringen till The Queen’s Anniversary Prize tar man upp de effekter som en bredare syn på fattigdom har fört med sig, där kreativa och engagerade regeringar som börjat arbeta efter detta synsätt "levererat verklig allmän nytta".
Colombia började tidigt att arbeta utifrån en multidimensionell syn på fattigdom och detta visade snabbt på resultat: mellan åren 2010 och 2018 sjönk den flerdimensionella fattigdomen i Colombia med en tredjedel – från cirka 30 procent fattiga människor till cirka 20 procent – som ett resultat av en förbättrad politik.
I dag finns ett nätverk med över 60 länder över hela världen från Afghanistan till Moçambique och Chile som använder eller undersöker flerdimensionella åtgärder för att förbättra sin politik och lyfta upp fler ur fattigdom.
OPHI och FN: s utvecklingsprogram UNDP sammanställer ett globalt multidimensionellt fattigdomsindex (MPI) som omfattar mer än 100 länder, och mäter brist på hälsa, utbildning och levnadsstandard. Enligt detta sätt att mäta lever 1,3 miljarder människor i fattigdom i dag. Men siffran går att påverka.
På ett decennium – från 2005 till 2015 – tog sig 271 miljoner människor upp ur multidimensionell fattigdom i Indien enligt MPI.
Att minska eller helst utrota den mångfaldiga fattigdomen kräver stora gemensamma insatser av många aktörer: från medborgargrupper som vill se förändring, till politiska rådgivare och ministrar, till företag som kan mäta, och minska fattigdom, till statistiker som tar fram statistik till statschefer som visar synliga fördelar för att satsa resurser på de marginaliserade.
Vi kan också påverka andra länder, organisationer och företag att arbeta enligt metoden i samma riktning. Vi arbetar för att de mätvärden som vi baserar våra beslut på är relevanta för de människor som lever i fattigdom eller de som kämpar för att ta sig upp ur den. Vi måste också undvika risken att människor faller tillbaka i fattigdom orsakad av ojämlikhet, klimatförändringar, korruption i samhällena eller ineffektiva regeringar.
I dag är vi en bra bit ifrån att nå det Globala målet nr 1, ”utrota fattigdom” – men att nå dit måste vara allas vår gemensamma drivkraft. Därför måste vi påskynda ansträngningarna för att låsa upp komplexa fattigdomsfällor så att alla kan leva ett liv fritt från fattigdom.
Med fördjupad kunskap fortsätter vi jobbet med fattigdomsbekämpning!
Carin Jämtin, generaldirektör, Sida
Sabina Alkire, Director, Oxford Poverty and Human Development Initiative (OPHI)
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.