Vi som är rikast släpper ut hälften av alla utsläpp
Debattören: Vi konsumerar oss mot extremväder – som andra tvingas fly ifrån
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2018-05-14
DEBATT. Har du en svensk heltidslön? Då tillhör du de rikaste tio procenten i världen sett till inkomst och är med i gruppen som står för cirka hälften av alla koldioxidutsläpp.
Vi lever i en ojämlik värld. Den rikaste procenten i världen äger över 50 procent av tillgångarna och fick 82 procent av förmögenhetstillväxten förra året. Men ojämlikheten gäller mer än bara pengar.
I rapporten Extreme carbon inequality visar Oxfam att de tio procenten i världen med högst inkomst står för cirka hälften av alla koldioxidutsläpp.
Den halva av jordens befolkning med lägst inkomst står i sin tur för bara cirka tio procent av utsläppen.
De fattigaste är samtidigt de som drabbas hårdast av klimatförändringarna.
Det är till exempel fem gånger vanligare att människor i fattiga länder tvingas på flykt på grund av extremväder, jämfört med i rika länder.
Uppvärmningen slår också mot fattiga människors levebröd exempelvis genom sämre eller uteblivna skördar.
Enligt en rapport från Världsbanken kommer över 140 miljoner människor tvingas på flykt på grund av klimatförändringar till år 2050.
En annan studie uppskattar att 280 miljoner människor kan tvingas iväg enbart på grund av havsnivåhöjningarna.
I Sverige tillhör en majoritet av befolkningen de tio procent som tjänar mest i världen. Vi har också väldigt höga konsumtionsutsläpp av växthusgaser per capita, cirka elva ton per år enligt Naturvårdsverket.
I många fattiga länder är utsläppen under ett ton per person och år och de fattigaste människorna har utsläpp så låga som 0,1 ton. Samtidigt finns en koldioxidbudget som världen inte får överskrida för att kunna hålla uppvärmningen under 1,5 eller 2 grader. Det är ett nollsummespel där varje ton vi släpper ut minskar utsläppsutrymmet som andra kan använda.
Tack och lov minskar den extrema fattigdomen i världen i rask takt, men det innebär också att människor som tidigare nästan inte släppt ut något alls kommer öka sina utsläpp. Inte ens i ett mycket optimistiskt scenario där nya energikällor i fattiga länder är förnybara och miljövänliga lösningar används på bred front så kommer utsläppsökningar att helt kunna undvikas för de fattigaste på kort sikt.
Vi som har höga utsläpp måste därför göra de största utsläppsminskningarna.
Det tyngsta ansvaret för att minska utsläppen ligger på beslutsfattare. Oxfam är en av organisationerna bakom Klimatmålsinitiativet som vill se ett svenskt miljömål om att minska de konsumtionsbaserade utsläppen.
I dag finns bara mål för utsläppen som sker i landet, inte för de vi orsakar genom vår importerade konsumtion och utrikes flygresor. Oxfam arbetar också för att påverka klimatfrågan på internationell nivå, bland annat så att mer resurser ges till klimatfinansiering till de minst utvecklade länderna.
Men även om det behövs kraftiga politiska mål och åtgärder har vi alla ett ansvar att försöka minska våra egna utsläpp, ju högre utsläpp desto större ansvar.
Det är dessutom bråttom. Utsläppen skulle ha behövt börja minska för länge sedan. Även om det är helt nödvändigt att ställa om produktions- och energisystemen till att bli fossilfria så kommer det att ta tid.
Man kan göra stor nytta genom att minska sin egen efterfrågan på utsläppsintensiva varor och tjänster – det minskar nämligen utsläppen redan i dag.
Kan vi tillsammans låta 2018 bli ett år där vi minskar konsumtionsutsläppen och klimatojämlikheten rejält?
Robert Höglund, kommunikationschef för Oxfam i Sverige
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.