Färre mattetimmar kan minska självmorden
Debattören: För få pratar om sambandet mellan psykisk hälsa och goda skolresultat
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2019-09-09
DEBATT. Alltför få i skolans värld är tränade i att känna igen varningstecken på när en ungdom mår dåligt. Och även om varningstecknen känns igen är det långt ifrån säkert att eleven får snabb och adekvat hjälp. I värsta fall leder det till att ungdomar tar sitt liv. Lösningen kan vara att minska antalet mattetimmar.
Ungefär en tonåring tar sitt liv varje vecka i Sverige. Tio gånger fler försöker. Ännu fler har allvarliga självmordstankar. Självmord är den yttersta konsekvensen av psykisk ohälsa. Och konsekvenserna av all denna ohälsa är svindlande; för individen, för närstående och för samhället i stort.
Enligt MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, innebär de cirka 1500 självmord som årligen inträffar i Sverige att ungefär 48 000 levnadsår går förlorade. Varje år.
Det som ändå är en ljusglimt är att vi i dag vet hur vi skulle kunna förebygga de allra flesta självmorden. Men vi underlåter att göra det och ett av skälen är att det förebyggande arbetet är mer än bristfälligt.
Titt som tätt pratar vi om Pisa-resultaten. Ser vi det på global nivå är vi långt ifrån bäst när det gäller exempelvis matematikkunskaper. Så vad föreslår politiker? Jo fler mattetimmar. Alldeles för få pratar om sambandet mellan psykisk hälsa och goda skolresultat.
Det finns mängder av barn som växer upp under svåra omständigheter. Det kan handla om alkoholiserade och våldsamma föräldrar till familjer som lever i utanförskap med usel ekonomi.
Allt detta går ofta att se i form av varningstecken hos barnen. Självskadebeteenden, stress- och sömnproblem, utåtagerande barn och dåliga betyg kan vara signaler som många av oss inte förstår eller missar.
Jag har under många år och i mängder av intervjuer hört alldeles för många skräckexempel. Exempelvis från en flicka som skar sig i armarna. Hon kavlade upp tröjan så att läraren skulle se. Denne såg men agerade inte. Till slut mådde flickan så dåligt att hon hängde sig i en lampa. Då ångrade hon sig men kom inte loss. Men tyngden gjorde att lampan föll ner och hon överlevde.
Vi måste se sambandet med att ett barn i veckan tar sitt liv, dåliga skolresultat och det faktum att lärare inte regelbundet tränas i att känna igen varningstecken, samt att elevhälsan alltför ofta är underdimensionerad.
Lösningen på detta är inte fler mattetimmar. Lösningen är att elever som mår dåligt snabbt identifieras. Och därefter erbjudas skyndsam och adekvat hjälp. En hjälp som följs upp och utvärderas.
Vidare måste elever tränas i färdigheter som de har större nytta av än att lära sig lösa differentialekvationer, permutationer och kombinatorik. Skulle fler unga lära sig förstå hur stress uppstår och hur man kan komma till rätta med sömnproblem skulle mycket vara vunnet.
Kan vi träna unga i hur man löser konflikter på ett konstruktivt sätt, hur man förebygger mobbning, vad kroppen och hjärnan behöver för att må bra skulle sannolikt skolresultaten bli bättre, även de matematiska. Men tid till detta måste frigöras.
Ett av de viktigaste yrkena inom elevhälsan är kuratorer. I dag är det lagstadgat att en skola ska ha en kurator. Men det står inget om hur många elever en kurator maximalt kan ha. Det finns kuratorer som har 2 000 elever på fyra skolor. Och så frågar vi oss varför så många elever mår dåligt.
Det måste finnas en minimigräns för hur många elever en kurator kan hinna med. Akademikerförbundet SSR vill se en kurator per 300 elever. Det är en högst rimlig siffra och något betydligt mer önskvärt än fler mattetimmar.
Kan dessutom kuratorerna och annan elevhälsopersonal ta plats i undervisningen, gärna i samarbete med lärarna, så kan deras kunskap vidareförmedlas till de unga. En kunskap elever i dag mer än väl behöver.
Så kära politiker som utbildningsminister Anna Ekström och socialminister Lena Hallengren, satsa på att trygga de unga som växer upp i dag genom att säkerställa att de ses, stöttas och hjälps långsiktigt, även i det som inte direkt handlar om kärnämnen som matematik.
Då ska ni se att eleverna mår bättre, självmorden minskar och skolresultaten höjs. Vad kan vara mer lovvärt?
Alfred Skogberg, journalist, författare till ”När någon tar sitt liv – tragedierna vi kan förhindra”, grundare Suicide Talks.
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.