Ensam? Då kan du få ett recept av doktorn

Debattörerna: Så ska vi råda bort på ett av våra stora samhällsproblem

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2019-01-21

helskärm

DEBATT. ”Ensamhet kan skada din hälsa allvarligt”. ”Ensamhet – den okända folksjukdomen som kan förkorta livet”.

Nej, det finns ingen informationskampanj från myndigheterna som varnar för ofrivillig ensamhet. Och de braskande kvällstidningsrubrikerna har vi heller inte sett till. Men det vore kanske motiverat med bäggedera.

4 av 10 svenska hushåll är ensamhushåll. 1 av 3 personer över 60 år bor ensamma. Det är naturligtvis inte i sig ett tecken på ofrivillig ensamhet. Men 4 av 10 svenskar har upplevt sig ofrivilligt ensamma. 2 av 3 upplever ensamhet – fast de har äldreomsorg.

Den självvalda ensamheten kan vara underbar, men den ofrivilliga ensamheten är inte bara plågsamt tråkig. Den kan vara rent hälsofarlig. En internationell sammanställning av 148 olika forskningsstudier visar att ofrivillig ensamhet skadar oss lika mycket som rökning och fetma. Ensamhet kan förkorta livet – och vissa slutar rentav sina liv i ensamhet. Det gäller så många som var femte som vårdas inom sjukvården eller omsorgen.

Ofrivillig ensamhet är en fråga som vi måste diskutera i samhället – också politiskt. Politiker kan och ska förstås inte ordna människors familje- eller vänskapsrelationer. Men vi kan skapa bättre förutsättningar för fler att möta andra människor.

Den dåliga nyheten är alltså den farliga ensamheten. Den goda nyheten är att vi omvänt vet att kontakt med andra människor och ett rikt socialt liv kan vara rena hälsokuren. Forskningen visar att ett större socialt nätverk kan minska risken för förtida död med 50 procent.

Vad kan vi då göra för att tillsammans hjälpa människor ur social isolering?

Vi ska arbeta ännu mer med frivilligkrafter. Volontärer kan ge människor närvaron av en annan människa när man närmar sig döden, på ett sjukhus eller i omsorgen. Röda Korsets insatser på Danderyds sjukhus är ett av de fina exemplen. Men tillsammans med omsorg, socialtjänst och det civila samhället kan vi också hjälpa fler människor till ett rikare socialt liv, långt tidigare. Frivilligarbete ger större mening både för dem som engagerar sig – och för dem som får hjälp.

Men det gäller att hitta människor som lever eller riskerar att hamna i social isolering. Det är naturligt nog inte alltid uppenbart. Ofta lider man i tyst ensamhet – men söker hjälp för andra, kanske fysiska eller psykiska besvär.

Personer kan också ha haft ett relativt rikt socialt liv men förlorat en anhörig och familjekontakter, eller står kanske utan nätverk när arbetslivet är över. Det är bland annat personer i de riskzonerna som vi måste bli bättre på att finna.

Hur ska vi då hjälpa? Ett sätt är att se social isolering som det hälsoproblem det är – och skriva ut recept på social aktivitet! Om man i socialtjänst, omsorg, vård eller civilsamhället uppmärksammar att en person lever i social isolering, bör husläkaren kunna rekommendera social aktivitet på samma sätt som vi i dag har fysisk aktivitet på recept.

Förenings- och kulturliv kan sedan vara sättet att ”inta medicinen”. Denna typ av samverkan mellan vården, kommunen och civilsamhället är något vi nu på Liberalernas initiativ kommer att testa i Region Stockholm, med ett budgetuppdrag för 2019.

Social isolering är ett problem som kräver politiska svar. Långtifrån allt görs med lagar och offentliga insatser – men vi kan tillsammans starta ett samtal och bygga ett samhälle där färre människor behöver plågas av ofrivillig ensamhet. Recept på social aktivitet kan rentav bli en livräddande medicin.

Anna Starbrink (L), hälso- och sjukvårdspolitisk talesperson Liberalerna, regionråd
Lina Nordquist (L), riksdagsledamot socialutskottet
Barbro Westerholm (L), äldrepolitisk talesperson Liberalerna, riksdagsledamot

Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.