Fridolin: Här är facit på vad jag gjort för skolan
Replik från Gustav Fridolin om svensk skola
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Uppdaterad 2018-05-04 | Publicerad 2018-05-02
REPLIK. Kunskaperna ökar i svensk skola. Resultaten stiger i Pisa och alla andra internationella kunskapsmätningar. När det gäller de yngstas läsning är vi nu tillbaka på de nivåer Sverige nådde i början av 2000-talet när vi räknades som bäst i världen.
Jag har arbetat hårt för att investera mer i skolan. Under de senaste fyra åren har vi satsat dubbelt så mycket som den borgerliga regeringen gjorde under åtta år.
Under de borgerliga åren skars nästan 10 000 medarbetare bort, under de senaste åren har i stället 30 000 medarbetare anställts i skolan. Det blir mer tid för eleverna. Tre av fyra legitimerade lärare får ett statligt lönepåslag på flera tusen i månaden. Under de borgerliga åren lämnade allt fler lärare yrket, nu ökar i stället de som stannar och återvänder till skolan.
Jag har återinfört riktmärken för barngruppers storlek i förskolan och brutit utvecklingen med växande barngrupper i förskola och fritids. Vi har stärkt elevhälsan, ledarskapet, skolbiblioteken och kulturskolan.
Vi har prioriterat läsningen och kunskapen om elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Staten arbetar aktivt på skolorna med tuffast utmaningar, i stället för att stå och titta på.
Nu har jag lagt fram lagförslag om en läsa-skriva-räkna-garanti för de yngsta eleverna, förstärkta regler för att upptäcka frånvaro i tid och förbättrade lagar för nyanlända elever.
Den stora varningsklockan nu är jämlikheten.
Ska kunskaperna fortsätta stiga måste vi klara att bryta ojämlikhet och segregation. Det är därför staten nu återtar ansvar för finansiering för jämlikhet. Vi inför ett statligt system där vi fördelar resurser till skolor efter elevernas behov, mer till alla men mest till de skolor som behöver det mest.
Jag har också lagt fram en lag till riksdagen om att alla kommuner ska planera sina skolor så elever med olika bakgrund möts på samma skolor. Förslaget har tagits fram av forskning och lärarkår tillsammans i Skolkommissionen.
Att elever sorteras till olika skolor utifrån vilket hem de växer upp i gör läraruppgiften onödigt tom och riskerar bryta den positiva utveckling vi är i.
Därför hoppas jag att Bengtzboes oro för ojämlikheten är genuin och att alla partier är beredda att lyssna till forskare och fack och stödja lagen mot segregation.
Gustav Fridolin, utbildningsminister och språkrör (MP)
Artikeln är en replik. Läs debatten här
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.