Fridolin – ditt betyg efter fyra år blir F
Debattören: Du skulle lösa skolans problem men misslyckades
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Uppdaterad 2018-05-02 | Publicerad 2018-05-01
DEBATT. I en numera ökänd och citerad text på Aftonbladets debattsida lovade Gustav Fridolin att rädda skolan på 100 dagar.
Lika ofta som löftet blir citerat skyller Gustav Fridolin argt ifrån sig på rubriksättaren. Om detta vet jag ingenting om. Men det jag vet är att det är dags att syna innehållet i den ökända artikeln.
I valrörelsen 2014 gav Fridolin den dåvarande Alliansregeringen ett F i betyg. Nu är frågan hur Fridolins egna löften står sig. Vilket betyg förtjänar Sveriges utbildningsminister efter fyra år på sin post?
På Aftonbladet debatt lovade Gustav Fridolin att han skulle lösa lärarkrisen. Lärarlöner skulle höjas, alla nya lärare skulle garanteras ett första år med en erfaren mentor, tiden mellan eleverna och lärarna skulle öka och fler skulle fullfölja lärarutbildningen enligt Fridolins löften.
Resultatet efter fyra år med Gustav Fridolin som utbildningsminister är en förvärrad lärarbrist.
Våra skolor behöver rekrytera 77 000 heltidstjänstgörande lärare inom fem år enligt Skolverkets senaste prognos. Löften om fler nya lärare från lärarutbildningen blev i stället fler avhopp. 2018 påbörjar fortfarande nya lärare sina tjänster utan vägledning från erfarna mentorer.
Mer tid mellan elever och lärare blev det inte heller. Fridolin sa under en lång tid nej till fler matte- och idrottstimmar och lärarlönelyftet blev allt annat än något som stärkte lärarna som profession.
I artikeln skrev Fridolin att ”Sverige har gått från att vara ett land där alla elever, oavsett vad ens föräldrar arbetar med, tjänar eller heter, får en ärlig chans i skolan till att vara ett land där bildningsklyftorna växer. (…) När elever från olika delar av samhället möts och får arbeta tillsammans förbättras resultaten.”
Med Gustav Fridolin som utbildningsminister har ojämlikheten – sett till andelen elever som inte klarar grundskolan – ökat.
Förra året lämnade nära var femte grundskolelev nian utan att vara behörig till gymnasiet. Det är den högsta noteringen någonsin.
I stället för att presentera förslag som sätter stopp för detta svek, exempelvis nationella kvalitetskrav, har Gustav Fridolin fokuserat på att stänga välfungerande skolor och hade helst av allt velat gå vidare med Skolkommissionens förslag om ett skollotteri.
I artikeln lovade han att införa en läsa-skriva-räkna-garanti som skulle ”stärka lärares mandat att fatta beslut om särskilt stöd, och att Skolverket ska få i uppdrag att utarbeta en läsa-skriva-räkna-garanti för arbetet från förskoleklass till årskurs tre.”
Någon garanti som garanterar att alla elever ska kunna läsa, skriva och räkna när de lämnar lågstadiet blev det inte. I stället blev det åtgärdsgaranti som garanterar ännu mer administration för lärare och mindre tid över till eleverna.
Efter att flera remissinstanser och Alliansen riktade tung och skarp kritik mot förslaget tog Fridolin tillbaka förslaget till ritbordet. Den åtgärdsgaranti som nu ser ut att få gehör i riksdagen är ett bra steg på vägen. Men den är långt ifrån tillräcklig för att garantera att alla elever lämnar lågstadiet med goda och grundläggande kunskaper i att läsa, skriva och räkna.
Det som skulle bli 100 dagars rivstart för svenska skola blev i stället fyra förlorade år. Av Fridolins stora löften i den där ökända artikeln för fyra år sedan blev det inte mer än en tummetott.
Det blir därför ett F för Fridolin i betyg. Sverige behöver en ny utbildningsminister som prioriterar mer kunskap och lugn och ro i klassrummen, fler skickliga lärare och en högre kvalitet i alla våra skolor.
Erik Bengtzboe, utbildningspolitisk talesperson (M)
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.