Att slopa beteskravet vore ren galenskap
Miljöpartiet: Riskerar leda till att ännu fler svenska mjölkgårdar läggs ned
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2024-09-05 06.30
DEBATT. Nio av tio mjölkgårdar har lagts ned sedan slutet av 80-talet och många bönder kämpar med en tuff ekonomisk situation. Samtidigt behöver vi krissäkra svensk livsmedelsproduktion och stärka vår försörjningsförmåga.
I det läget föreslår regeringens utredare att slopa beteskravet för svenska mjölkkor i lösdrift, ivrigt påhejad av Kristdemokraterna.
Motiveringen är att stärka konkurrenskraften och stoppa nedläggningen av mjölkgårdar. Det är galenskap. Tvärtom riskerar ett slopat beteskrav att leda till att ännu fler svenska mjölkgårdar läggs ned samtidigt som djurvälfärden kraftigt försämras.
Det var Astrid Lindgren som gick i spetsen för protesterna mot allvarliga brister i djurhållningen på åttiotalet som ledde fram till en lagstadgad rätt för kor att beta.
Lagen kallas Lex Lindgren och beteskravet har gjort Sverige unikt, korna glada och svenskarna stolta.
Kor är betande djur och att beta gör dem därför gott på flera sätt. Det förbättrar klövhälsan, gynnar mer sociala beteenden mellan korna och låter dem röra sig mer naturligt.
Jordbruksverket konstaterar att tillgång till bete är grundläggande för att kor ska må bra. Den som någon gång bevittnat vårens första kosläpp kan inte missta sig på lyckan när korna bokstavligen skuttar ut ur ladugården.
Beteskravet var först och främst en djurrättsreform, men det skapade också en större jämlikhet i systemet. De som framför allt skulle gynnas av ett avskaffande är resursstarka mjölkproducenter som har svårt att hitta tillräckligt med betesmarker inom rimligt avstånd från gården. De skulle kunna utöka sin produktion med ännu fler kor på samma yta.
De små och medelstora jordbruken riskerar att konkurreras ut av allt mer storskaliga mjölkfabriker med kor som mår allt sämre, och utvecklingen med nedlagda gårdar skulle förvärras ytterligare.
Färre gårdar gör det också snudd på omöjligt att vända den drastiska minskningen av biologisk mångfald i jordbrukslandskapet.
Stärk betesrätten utöver lagstiftningens krav och inkludera fler djur
Samtidigt skulle en av de viktigaste anledningarna för konsumenter att köpa svensk mjölk försvinna när man inte längre kan lita på att svenska kor har det bättre än sina europeiska motparter.
Sveriges bönder kommer knappast vara vinnare i ett system som bara handlar om att skapa lägsta kortsiktiga produktionskostnad på bekostnad av kornas hälsa.
Det går att vända lantbrukets nedåtgående trend utan att försämra djurens välfärd. Miljöpartiet vill:
- Höja ribban för djurvälfärd i hela EU, inte sänka den i Sverige. Regeringen måste driva på för starkare lagstiftning för lantbruksdjur i hela Europa. EU:s djurvälfärdsersättningar behöver utvecklas så att de inte missgynnar svenska bönder för att Sverige har jämförelsevis stark djurskyddslagstiftning.
- Sätta ett nationellt mål för självförsörjningsgrad på 80 procent, och främja ett decentraliserat jordbruk med fler små och medelstora gårdar runt om i hela landet som stärker försörjningsförmågan.
- Stärka betesrätten utöver lagstiftningens krav och inkludera fler djur. Möjliggör ersättning för ökad betestid och även så att tjurar, grisar, höns och kycklingar ska få beta i hagen, böka i jorden eller picka i gräset.
Många svenska lantbrukare kämpar med lönsamheten, men lösningen är inte att försämra djurskyddet.
Landsbygdsministern talar om att ”bevara svenska värden” men riskerar nu att ta bort något av det svenskaste vi har: välmående kor som får beta utomhus. Som samhälle måste vi ta ansvar för att djuren har det riktigt bra. Kornas rätt att beta går hand i hand med ett starkt jordbruk i hela Sverige.
Amanda Lind, språkrör (MP)
Rebecka Le Moine, djurpolitisk talesperson (MP)
Emma Nohrén, ordförande i miljö- och jordbruksutskottet (MP)
Häng med i debatten och kommentera artikeln – gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.