Lätta upp beteskravet för våra svenska kor

KD: Hög tid att börja lita mer på landets bönder

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2024-08-29 14.30

helskärm

DEBATT. De vanligaste medskicken vi får när vi träffar bönder gäller regelkrångel. De upplever att pålagor och mallar år efter år staplas på varandra, men att tyngden sällan lättas.

Det är inte bara en känsla, siffrorna ger dem tyvärr rätt. År 2006 fanns 278 lagkrav som berörde lantbruksföretag. 25 år senare, år 2021, hade samma siffra rusat i väg till 648. Det är ohållbart att regler och administration äter så mycket tid och resurser från dem som säkrar maten till ditt och mitt bord.

Kristdemokraterna är övertygade om att utvecklingen måste vändas. Tillsammans med övriga regeringspartier och Sverigedemokraterna har vi bland annat tillsatt en utredning om konkurrenskraft inom animalieproduktionen.

Utredningen presenterades i dag och innehåller en rad förslag på hur svenska bönders konkurrensvillkor kan stärkas.  

Ett av utredarens förslag gäller det så kallade beteskravet för mjölkkor. Här kan vi vänta oss att vissa företrädare och aktivister, som ett brev på posten, kommer hemfalla åt känsloargument och kraftuttryck utan saklig grund. Det kommer heta att betande kor och kosläpp snart kan bli ett minne blott.

Frågan är alldeles för viktig för att hanteras så oseriöst. Svensk mjölkproduktion befinner sig i ett allvarligt läge och har gjort så ett tag. Ungefär fem procent av mjölkgårdarna i Sverige läggs ner varje år. Vi är det enda land i EU med en minskad mjölkproduktion sedan 1995. Särskilt drabbat är Norrland och Svealand.

Vi är också ensamma i EU om beteskravet.

Utredningens förslag är att dagens lagkrav, som säger att alla mjölkkor måste beta ett visst antal dagar per år, bör lättas upp. Mer specifikt förordar utredaren att de mjölkbönder som har lösdriftsstallar, där korna kan gå fritt, undantas i regelverket.

Dagens mjölkproduktion ser helt annorlunda ut än 1988 då beteslagen infördes. Då var merparten av korna uppbundna i stallar, idag går 80 procent fritt i lösdrift.  

Utredningen bedömer att de allra flesta skulle fortsätta ha kor på bete. Friheten att anpassa verksamheten efter eget huvud blir dock större. Det kan ge fler nya mjölkföretag, utan att äventyra djurskyddet.   

Kristdemokraterna är för att modernisera beteslagen, samtidigt som vi slår vakt om en god djurvälfärd. Vi vill se ett system som går från piska till morot, där bönder som lever upp till vissa djurvälfärdskrav får betalt för att ha kor på bete.

Men eftersom det är ett lagkrav i dag får vi inte, till skillnad från andra EU-länder, betala ut en så kallad djurvälfärdsersättning. Det påverkar naturligtvis lönsamheten och möjligheten att konkurrera med andra negativt med så skilda villkor.

En moderniserad beteslag kan också gynna den biologiska mångfalden.

Med en starkare mjölkproduktion och fler mjölkkor får vi också fler ungdjur. De skulle inte omfattas av en ändring, och på mjölkgårdarna är det framför allt ungdjuren som betar på naturbetesmark.

I debatten om böndernas regler finns det för mycket av misstro och för lite av tilltro till dem som varje dag träffar sina djur och som brinner för sin verksamhet. Inte konstigt att regelbördan skenar.

Det är hög tid att lita mer på Sveriges bönder och ge dem ett större mått av frihet. Vår framtida livsmedelsförsörjning skulle gynnas av det. 

Kjell-Arne Ottosson, landsbygdspolitisk talesperson (KD)
Magnus Oscarsson, jordbrukspolitisk talesperson (KD)

Häng med i debatten och kommentera artikeln – gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.