Därför är det dags att göra om beteslagen

LRF: Den speglar inte hur det ser ut på dagens mjölkgårdar

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2024-05-16

helskärm

DEBATT. Just nu pågår en märklig debatt där vi och mina kollegor målas ut som om vi inte bryr oss om våra djur. Ingenting kunde vara mer fel. 

Vi är själva mjölkbönder och vi mjölkbönder älskar våra djur och jobbar för att korna ska må bra och trivas 24 timmar om dygnet, 365 dagar om året. Det är det som gör att vi har en djuromsorg i världsklass. 

För att vara tydlig: Vi är för bete och vi kommer fortsätta se svenska kor beta även i framtiden. Däremot vill vi modernisera beteslagen så att den anpassas till hur det ser ut i dag. 

1988 beslutade riksdagen om den så kallade beteslagstiftningen. Då, för 36 år sedan, stod en majoritet av Sveriges alla mjölkkor uppbundna i mörka stall med begränsad rörelsefrihet. Då behövdes lagen för att stärka djurvälfärden.  

Men i dag, nästan fyrtio år senare, ser det helt annorlunda ut på de svenska mjölkgårdarna.

De flesta mjölkkor lever i moderna, ljusa lösdriftsstall med stora ytor för rörelse. Här väljer korna själva när de vill äta, vila och umgås. Ja, de kan till och med avgöra när de vill bli mjölkade.  

De som besökte en mjölkgård för 30–40 år sedan skulle inte känna igen sig på dagens moderna mjölkgårdar. Djuren har fått det mycket bättre och svensk mjölkproduktion är betydligt mer klimatsmart än i många konkurrerande länder.

Under samma tid har antalet svenska mjölkkor nästan halverats, från 564 500 då till 295 000 i dag. 

Det har inneburit att försörjningsgraden för mejerivaror har minskat dramatiskt. Detta i en tid då allt fler talar om värdet av att säkra en nationell livsmedelsproduktion.

I dag är bara hälften av mejeriprodukterna som konsumeras svenskproducerade. För ostar ser det ännu värre ut, fyra av tio ostar som säljs i handeln är tillverkade i Sverige. Och utvecklingen går snabbt nu – i fel riktning. 

Om vi inte kan vända det här så tvingas vi i framtiden förlita oss helt på andra länders mjölkproduktion för att tillgodose våra behov. Det går stick i stäv med målen i den nationella livsmedelsstrategin. Faktum är att höjd livsmedelsberedskap är ett krav för vårt nyblivna Nato-medlemskap.

Ett konkurrenskraftigt jordbruk är en av nycklarna för svensk civilberedskap.  

Med årtionden av sänkt konkurrenskraft och minskad försörjningsförmåga är det dags att se över beteslagen. 

LRF anser att lagen behöver anpassas så att mjölkkor i moderna lösdriftsstallar undantas från lagkravet. Då ökar möjligheten att fler vågar investera och modernisera sina äldre stallar, vilket i förlängningen leder till att djurvälfärden ökar totalt sett bland svenska mjölkkor. 

Det är inte lagen som är det viktigaste för att våra djur ska må bra, det är vår omsorg om djuren 365 dagar om året som bygger och har byggt den goda djurvälfärd som vi har i dag och som vi värnar om att ha även i framtiden. 

För att producera mer mjölk behövs en beteslag som möjliggör expansion och utveckling, men det får självfallet aldrig ske på bekostnad av djurvälfärden. 

Vårt mål är att kor ska ha det bra alla dagar om året – inte bara under sommarmånaderna.

Palle Borgström, ordförande för Lantbrukarnas riksförbund, LRF
Joakim Borgs, ledamot i riksförbundsstyrelsen  LRF

Häng med i debatten och kommentera artikeln – gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.