Skärp lagarna för att stoppa avfallsbrotten
Fem drabbade kommuner: Vi kräver att alla hål täpps till för företag som Think pink
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 10.30
DEBATT. I dag börjar rättegången mot Think pink, ett av de skandalbolag som tippat osorterat avfall runt om i Mellansverige.
Vi som företräder flera av de drabbade kommunerna kräver nu en skärpt lagstiftning för att förhindra nya avfallsbrott.
I kommuner över hela Mellansverige har ljusskygga aktörer dumpat enorma mängder avfall, däribland gipsplattor, elkablar, betongbitar och asbestplattor. Ofta har soporna bara lämnats nära människors bostäder och vid områden med höga naturvärden.
Det rör sig om en omfattande systematisk brottslighet som drabbat såväl invånare som natur och kommunerna.
Nu får detta sitt rättsliga efterspel när den största miljörättegången i svensk historia startar den 3 september. De kommuner som har drabbats ekonomiskt kräver med rätta stora skadestånd för de kostnader som uppstått. Samtidigt pågår ett flertal utredningar för att förändra lagen.
Vi som skriver under detta dokument vill dela med oss av våra erfarenheter och våra krav på en skarpare lagstiftning.
Många undrar hur det kunnat fortgå och sanningen är att kommunernas verktyg är få och tandlösa mot denna typ av brottslighet.
Bakgrunden är enkel: vi har en lagstiftning som bygger på att aktörer vill sköta sig och som vid en anmärkning justerar sitt arbetssätt. Lagarna är inte gjorda för oseriösa aktörer som på ett systematiskt sätt velat runda lagen.
Så här har det kunnat gå till: Vid byggarbetsplatser samlas stora mängder avfall. Här finns ett ansvar för den som bygger eller river att sortera avfallet.
Men de oseriösa företagen har erbjudit sig att transportera och sortera avfallet. Det har dock inte skett, utan de har i stället kört ut det till olika platser och samtidigt som de har tagit betalt för en laglig hantering.
Det har lett till stora konsekvenser för miljö och människor samtidigt som ljusskygga aktörer tjänat pengar och behållit vinsten.
Många i våra kommuner känner sig svikna av lagen. Erfarenheten är att kommunens förelägganden bara negligerats av verksamhetsutövaren och hamnat i fleråriga överklagningsprocesser.
I enstaka fall har andra statliga aktörer till och med gått emot kommunernas beslut och låtit verksamheten fortsätta. Allt medan medborgarna undrar varför inget sker.
Markägarens ansvar när hen hyr ut mark är i nuläget obefintlig, vilket vi kommuner ser ett stort och brådskande behov av att förändra.
Poliser som utrett brottsligheten beskriver att det unika med denna hantering är att den har varit så utstuderad. Det tog lång tid innan Polisen förstod vad det här handlade om och att flera ärenden runt om i landet hängde ihop.
Eller som åklagare Kristina Persson sa till DN: ”Vi hade hört om den här typen av brottslighet från våra poliskollegor nere i Italien och i Sydeuropa, men vi hade aldrig sett det i Sverige. Eftersom vi inte varit med om det hade vi inte tentaklerna ute för att fånga upp de här sammanhangen tillräckligt snabbt”.
Avskaffa Länsstyrelsen som överklagandeinstans i denna typ av ärenden
Sedan detta kom i dagen har de drabbade kommunerna agerat. Vi samarbetar och diskuterar gemensamma utmaningar och vi deltar aktivt i de statliga utredningar som pågår. I våra kommuner har detta också blivit en del av arbetet mot organiserad brottslighet och en del i arbetet mot osund konkurrens.
Detta är ett sätt för oss att tillsammans med andra agera mot kriminell verksamhet där de vanliga verktygen inte räcker lika långt.
Men det krävs också en vassare lagstiftning. Det finns utredningar på gång och det börjar hända saker. Men alla hål måste täppas till.
Vi riskerar annars att få en situation där avfallsbrottslingar agerar fritt när polisens resurser och samhällets sökarljus riktas åt den allvarliga problematiken med dödligt våld som just nu drabbar Sverige.
Vi kräver en vassare lagstiftning med bland annat följande:
- Avskaffa Länsstyrelsen som överklagandeinstans i denna typ av ärenden och begränsa möjligheten till prövningstillstånd i mark- och miljööverdomstolen för att få till snabbare processer, inom såväl miljöbalken som plan- och bygglagen.
- Kännbara straff för miljöbrott och utökade möjligheter till miljösanktionsavgifter. Dessutom måste de skadeståndskrav som döms ut hänga kvar längre, så att kriminella inte slipper dem efter en kortare tid.
- Det bör införas ett obligatoriskt krav på att ställa ekonomisk säkerhet vid avfallsverksamheter och andra verksamheter där miljön kan skadas
- Ekonomisk och personlig lämplighet bör kunna vägas in i miljöprövningen för att förhindra att oseriösa aktörer driver verksamhet
- Myndigheterna bör få utökade möjligheter att dela information med varandra.
- Generell tillståndsplikt för avfallsverksamheter
Kommunerna har blivit en brottsplats och många drabbas, inte minst miljön och medborgarna. Både de som bor nära avfallshögarna och de vars skattepengar går till att städa upp. Riskerna för miljön är dessutom mycket stora och kan leda till påverkan under många år framåt.
Lagen måste vässas och hela samhället måste ta avfallbrottsligheten på djupaste allvar.
Stina Lundgren, kommunstyrelsens ordförande Botkyrka kommun (M)
Jimmy Jansson, kommunstyrelsens ordförande Eskilstuna kommun (S)
Björn Thodenius, kommunstyrelsens ordförande Gullspångs kommun (M)
Lotta Lindblad Söderman, kommunstyrelsens ordförande Norrtälje kommun (M)
Simon Bring, kommunstyrelsens ordförande Uppvidinge kommun (SD)
Häng med i debatten och kommentera artikeln – gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.