Skolor bryter mot lagen – unga får inte läxhjälp

Läxhjälpen: Läget är så allvarligt att regeringen måste agera

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2024-09-03

helskärm

DEBATT. Skolor bryter mot skollagen när de inte klarar av att ge eleverna den lagstadgade extra studietid som de har rätt till, visar en ny undersökning.

För att öka antalet elever som går ut med gymnasiebehörighet krävs mer resurser och stöd till skolan. Samarbete med civilsamhällesaktörer kan göra stor skillnad när eleverna står i fokus utan vinstintressen.

Ett nytt läsår har precis börjat; lärare och elever är tillbaka från sommarlovet och tyvärr blir det en skolstart tyngd av bekymmer för många lärare.

En aktuell Verianundersökning som gjorts på uppdrag av Stiftelsen Läxhjälpen visar att sex av tio högstadielärare känner oro över att de inte har tillräckligt med resurser för att kunna tillgodose elevernas behov av läxhjälp.

Egentligen har de elever som riskerar att halka efter i skolan rätt till två timmars extra studietid i veckan. Enligt de tillfrågade lärarna kan man inte leva upp till den lagstadgade studietiden i alla skolor, och den tid som ändå erbjuds anses inte heller vara högkvalitativ.

Behovet av individuellt stöd hos eleverna växer samtidigt som elevgrupperna blir för stora och det råder brist på ämneslärare som kan handleda eleverna efter ordinarie undervisning. 

En lärare som deltog i undersökningen berättar om situationen på sin skola:

– Många elever skulle behöva extra studietid i engelska och svenska. Vi har ingen speciallärare att tillgå och tyvärr skrivs det därför inte heller tillräckligt många åtgärdsprogram. Jag anser definitivt att min skola bryter mot skollagen. Alla elever med behov får inte den hjälp de egentligen har rätt till.

Vi på Läxhjälpen möter samma verklighet, när vi samarbetar med skolor runtom i Sverige.

Läget är som allra tuffast på de skolor där många elever har svårigheter att nå upp till målen.

Här ger läxhjälp ledd av högskole- och universitetsstudenter goda resultat. Genom att erbjuda positiva förebilder hjälper man inte bara eleverna att klara skolgången utan det blir också en förebyggande insats då det ökar elevernas framtidstro och bryter utanförskap.

I augusti släpptes preliminära siffror från de fyra största kommunerna som säger att var femte elev som gått ut den kommunala grundskolan i våras inte når upp till kraven för gymnasiebehörighet.

Det är ett oacceptabelt antal unga som missar att uppnå sin fulla potential, som riskerar att hamna i arbetslöshet eller i värsta fall dras in i kriminalitet. För vad vi vet är att elever som klarar skolan löper mindre risk att begå brott.

Läget är allvarligt och det borde vara en högt prioriterad fråga för våra beslutsfattare och politiker att ta tag i extra studietid i skolan.

Regeringen har nyligen tillsatt ”Utredningen om obligatorisk undervisningstid för elever som behöver det” för att se över nuvarande system. På Läxhjälpen är vi dock oroliga att utredningen kommer fram till att utöka den befintliga studietiden, utan större fokus på att skapa bättre förutsättningar för lärare och elever att nå uppsatta mål.

Även om det vore ett rimligt förslag, visar den aktuella undersökningen att skolorna redan saknar resurser för att erbjuda läxhjälp.

Om politikerna menar allvar behövs därför flera viktiga åtgärder:

• Skolorna behöver omgående mer resurser för att kunna erbjuda extra studietid för att ens uppfylla dagens lagkrav.
• Civilsamhällesorganisationer måste ges möjlighet att erbjuda högkvalitativ läxhjälp i skolor för att täcka upp där behoven är som störst. Lär av de skolor som redan har förbättrat studieresultaten över tid i samverkan med seriösa aktörer.
• Regeringen måste säkerställa att inga företag som är intresserade av snabba vinster tillåts att erbjuda läxhjälp. Enbart aktörer som tillhandahåller läxhjälp långsiktigt, genom beprövade metoder och som kan påvisa effekt ska tillåtas få ta del av offentliga medel.

Ekvationen i skolan går inte ihop. Samtidigt finns det civilsamhällesorganisationer som står beredda och som kan göra stor skillnad.

På Stiftelsen Läxhjälpen har vi sedan 2007 hjälpt tusentals elever att nå gymnasiebehörighet. Det hoppas vi kunna fortsätta med. Ingen bör gå miste om möjligheten till utbildning i ett land som Sverige.

Henrik Szabo, generalsekreterare, Stiftelsen Läxhjälpen
Elisabet Nihlfors, professor em. pedagogik, ordförande Stiftelsen Läxhjälpen

Häng med i debatten och kommentera artikeln – gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.