Vi sänker utsläppen – men också skatten
Elisabeth Svantesson: Med den nya reduktionsplikten når vi EU:s utsläppsmål
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Uppdaterad 14.53 | Publicerad 14.47
DEBATT. Sverige är och ska fortsätta vara ledande i klimatomställningen. Vi har bland de lägsta territoriella utsläppen i EU per capita, och vår elproduktion är nästan uteslutande fossilfri. Men regeringen vill mer.
Budgeten för nästa år kommer samlat leda till minskade utsläpp i sådan utsträckning att vi väntas nå EU:s ESR-mål 2030. Vissa åtgärder kommer att leda till ökade utsläpp men det kompenseras av att andra åtgärder leder till en större minskning av utsläppen.
Den förra regeringens reduktionsplikt innebar att hushåll drabbades hårt av höga drivmedelspriser. Därför sänkte regeringen reduktionsplikten kraftigt från årsskiftet, vilket bidragit till lägre kostnader för många hushåll i Sverige.
Den nya reduktionsplikt som vi nu föreslår beräknas minska utsläppen utan att leda till högre kostnader då den kompenseras med sänkta drivmedelsskatter.
Det blir även möjligt att uppfylla reduktionsplikten med el från publika laddstationer, vilket påskyndar elektrifieringen av vägtransporterna. Sammantaget bedöms förändringarna leda till att utsläppen minskar så mycket att Sverige väntas nå det så kallade ESR-åtagandet. ESR är EU:s system som fördelar utsläppen från bland annat vägtransporter mellan medlemsländerna.
Bedömningen baseras på beräkningar utifrån de två scenarion Naturvårdsverket presenterat för ESR-gapets storlek – ett som utgår från den politik som är beslutad till och med 1 juli 2024 med resulterande bana för drivmedelsanvändande och ett där man räknar med högre drivmedelsanvändning.
I det första scenariot skulle Sverige behöva minska utsläppen med cirka 1 miljon ton och i det senare med cirka 9 miljoner ton.
I dag föreslår regeringen också att flygskatten avskaffas
Regeringskansliets bedömning är att utvecklingen framåt sannolikt kommer att vara närmare beslutsscenariot där gapet är 1 miljon ton.
Ett skäl till det är den statistik från Energimyndigheten för 2023, och första halvan av 2024, som inte visar någon markant ökning av drivmedelsanvändningen, trots lägre drivmedelspriser. Myndighetens bedömning av hur drivmedelsanvändningen utvecklas över tid ger också stöd till att utvecklingen bör ligga närmare beslutsscenariot.
Enligt preliminära beräkningar minskar förslagen om ändrad reduktionsplikt och sänkta drivmedelsskatter utsläppen i ESR-sektorn med drygt två miljoner ton koldioxidekvivalenter under perioden 2025–2030.
Det finns alltså en viss marginal som tar höjd för en del av den osäkerhet som finns kring efterfrågan på fossila drivmedel.
I dag föreslår regeringen också att flygskatten avskaffas. En majoritet av EU-länderna har inte flygskatt. Vi bor i ett avlångt land som är beroende av utrikeshandel och att människor och företag kan transportera sig och sina varor. Därför är det viktigt att flyget får rimliga förutsättningar.
I takt med att flygets klimateffekter mer och mer hanteras på EU-nivå, t.ex. genom krav på inblandning av hållbara flygbränslen och att flyget sedan 2012 är en del av EU:s utsläppsrättshandel där de minskande utsläppsnivåerna redan är bestämda och den fria tilldelningen av utsläppsrätter nu fasas ut, kommer flygets utsläpp att begränsas. Därmed minskar behovet av en nationell flygskatt ur klimathänseende.
Avskaffandet av flygskatten påverkar inte Sveriges möjlighet att nå ESR-åtagandet.
Arbetet med att ersätta de fossila bränslena för att nå det svenska målet om nettonollutsläpp 2045 fortsätter. Ny kärnkraft och en fortsatt utbyggnad av laddinfrastruktur är avgörande delar i det.
Genom att både sänka utsläppen och kostnaderna visar regeringen att det går att bedriva en politik som möjliggör klimatomställning utan att bestraffa de som förväntas bidra till den.
Elisabeth Svantesson, finansminister (M)
Häng med i debatten och kommentera artikeln – gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.