Sluta begränsa synskadades liv
Debattörerna: Sveriges kommuner måste säga ja till ledsagning
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2019-07-17
DEBATT. Ledsagarservice är en viktig del i synskadades frihet och självständighet. Men kostnader, begränsningar och avslag på ansökningar gör att synskadade inte får samma möjlighet som andra till hälsa och delaktighet.
Landets kommuner måste vända den negativa utvecklingen och säga ja till ledsagning. För att komma dit man vill och delta i aktiviteter som annars vore otillgängliga behöver synskadade ledsagning.
”Ledsagningen betyder jättemycket: att kunna leva självständigt, att göra det jag vill och behöver och den ger mig energi att vara en bra mamma”.
Det säger en av de intervjuade i Synskadades Riksförbunds djupintervjuundersökning om kommunal ledsagning 2019.
Samtliga intervjupersoner uppgav att deras livskvalitet försämrades när de fick färre ledsagartimmar. Men verkligheten är problematisk. Endast varannan synskadad uppger att deras hälsa är god. Hälsoproblemen är både fysiska och psykiska. Det framkom i Synskadades Riksförbunds levnadsnivåundersökning 2018.
De senaste 10 åren har ledsagning enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) minskat med 26 procent. Över 40 procent i personkrets 3 har förlorat sin ledsagning. Alltså en ledsagning som enligt lag inte kostar brukaren något. Gravt synskadade och blinda tillhör personkrets 3 i LSS. Landets domstolar väljer ofta att avslå synskadades begäran av ledsagarservice enligt LSS.
Dessa domar tolkas av många kommuner som att gravt synskadade och blinda inte längre ingår i personkretsen för LSS, trots att lagens förarbeten uttrycker något helt annat.
Ledsagning kan också beviljas enligt Socialtjänstlagen (SoL). Då kan kommunerna avgiftsbelägga ledsagningen och även i övrigt göra inskränkningar.
Sex av tio kommuner tar ut en avgift för ledsagning enligt SoL. Det visar en undersökning som Synskadades Riksförbund låtit Sifo göra.
För medborgaren är timtaxan för ledsagning i genomsnitt 243 kronor. En kommun som sticker ut är Robertsfors i Västerbotten där avgiften är 375 kronor i timmen. Sådana kostnader gör att synskadade kan tvingas avstå från promenader och andra hälsofrämjande aktiviteter.
Om kommunen beviljat ledsagningen enligt SoL eller LSS är avgörande för hur ledsagartimmarna får användas. LSS-ledsagning kan användas friare.
Det är dags att vända den negativa trenden för kommunal ledsagning. För ökad självständighet behövs:
- Att personkretsen för LSS förtydligas så att blinda, och gravt synskadade garanteras rätt till ledsagarservice enligt LSS.
- Att ledsagning ska beviljas i den omfattning och till de aktiviteter som den enskilde har behov av, så att livskvalitet, självbestämmande och delaktighet bibehålls.
- Att ledsagning, även enligt SoL, ska beviljas utan kostnad för individen.
- Att den som beviljar ledsagning också ska stå för ledsagarens eventuella omkostnader.
- Att ledsagarinsatsen ska kunna ske när som helst, och även utanför hemkommunen.
- Att insatsen ska inbegripa syntolkning och stöd i vardagen som att hitta rätt varor i en affär, att läsa post, läsa på förpackningar, fylla i blanketter och sköta tekniska system.
Synskadades Riksförbund och Riksorganisationen Unga med Synnedsättning anser att i Sverige 2019 ska synskadade inte behöva tveka inför att gå ut.
Håkan Thomsson, förbundsordförande Synskadades Riksförbund
Frida Karlander, ordförande Riksorganisationen Unga med Synnedsättning
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.