David Gilmour låter som ett spa i rymden
Publicerad 2024-09-06 08.16
ALBUM ”Luck and strange” är ytterligare ett album där gitarren är starkare än låtarna.
David Gilmour
Luck and strange
Sony
ROCK David Gilmour har kallat albumet för det bästa han gjort sedan ”Dark side of the moon” med Pink Floyd. Det är stora ord som är omöjliga att leva upp till. Frågan är om de ens går att jämföra. Utan Roger Waters toxiska texter och svärta blir Gilmours soloskivor i regel mer endimensionella.
”Luck and strange” är i princip en familjeaffär. Gilmours fru Polly Samson har skrivit de flesta av de gråa texterna om åldrande. Dottern Romany spelar harpa och sjunger två duetter med sin far. Sönerna Gabriel och Charlie bidrar med lite sång respektive texten till ”Scattered”. Det finns också partier med Pink Floyds Richard Wright som spelades in innan han dog 2008.
Musiken är som vanligt en fortsättning på Pink Floyds ”A momentary lapse of reason”, det första albumet som Pink Floyd släppte efter att Roger Waters lämnade gruppen. Om det hade funnits ett spa på den internationella rymdstationen ISS skulle ”Luck and strange” ha varit ett perfekt soundtrack. Det är i grunden långsam och mjuk blues som svävar fritt i en omloppsbana runt jorden.
David Gilmour är expert på att ge ett album en enhetlig, lugn och sammanhållen atomsfär, mycket beroende på ett gitarrspel som fortfarande måste klassas som ett av världens vackraste ljud. Det är svårare att hitta låtar som inte försvinner i bakgrunden. ”Luck and strange” är i alla fall den bästa skivan han har släppt sedan ”On an island”.
BÄSTA SPÅR: ”A single spark”.
LÄS ÄLDRE SKIVRECENSIONER HÄR!
Följ Aftonbladet Musik på Facebook, Instagram, X, Threads, Bluesky och Spotify för full koll på allt inom musik