Det är inte flygskam som stoppar semestern
Lollo & Bernie-chartern är inte för alla
För många svenskar är sommaren förknippad med tid i sommarstället eller en resa till ett varmare land. Det har varit något som inte bara de med de högsta inkomsterna haft råd med.
Nu är det andra tider. I LO:s aktuella rapport om semester- och fritidsvanor märks det hur Sverige dras isär. De allra flesta svenskar är påverkade av inflation, energipriser och ökande räntor. Men för allt fler arbetare är det svårt att få ekonomin att gå ihop.
Det är tydligt nu i semestertider.
Inget ”svennigt”
I LO-rapporten uppger 13,5 procent av arbetarna att de inte har råd med en veckas semester årligen. Skillnaden har ökat markant över tid jämfört med tjänstemännen.
I Lasse Åbergs filmklassiker ”Sällskapsresan” skildras den svenska charterkulturen. Människor från olika samhällsklasser lockades av fint väder, exotisk mat och aktiviteter ihop med andra svenskar utomlands.
1955 gick den första arrangerade resan till Mallorca. Tjugo år senare reste hela en miljon svenskar på charter.
Konceptet har haft en ”svennebanan”-stämpel. Charter har varit billigt och nästan alla löntagare har haft råd att åka åtminstone någon gång i livet.
60 000 för en resa
Men söker du på en klassisk charter idag är det knappast något för en familj med föräldrar i låglönyrken. En resa för två vuxna och två barn med all inclusive till en semesterort med ”Lollo & Bernie”, Vings populära barnunderhållning, går på mellan 40 000 och 60 000 kronor för en vecka.
Det är helt hisnande summor som nästan bara välbeställda har råd med. Vissa kan med rätta hävda att det inte är en mänsklig rättighet att åka utomlands på semester. Särskilt i tider när vi står mitt i en klimatkris och utsläppen måste minska.
Men det är knappast löntagare i arbetaryrken som är de värsta klimatbovarna. Poängen är att deras marginaler har krympt de senaste åren. Mindre än hälften av barn till föräldrar med de lägsta inkomsterna deltar regelbundet i en förening eller klubb på fritiden. Det kan jämfört med 68 procent av barn i höginkomsthushåll.
Trötta kroppar
Tjänstemän kan oftare styra över sin arbetstid och har möjligheter att ta pauser i vardagen. En asfaltsläggare eller undersköterska har inte det. Kropparna är tröttare och behovet av återhämtning är faktiskt större.
Det är inte konstigt att arbetstidsförkortning blivit en fråga som vuxit i kraft inom arbetarrörelsen. Men det krävs också högre reallöneökningar. Det håller till och med vice riksbankschef Per Jansson med om.
Att svenskarna hade bättre förutsättningar för en skön semester på 1970-talet är fullkomligt ohållbart.