”Hon hjälper oss att stå ut i världen”
Översättaren Jonas Brun om Nobelpristagaren Louise Glück
Till synes enkel – men det uppenbarar sig hela tiden nya lager i hennes poesi.
Så beskriver både Louise Glücks svenska förläggare, Thomas Alm, och Jonas Brun, en av hennes svenska översättare, Nobelpristagarens verk.
– Att översätta henne var mer komplicerat än jag först trodde. Det var svårt att få till det exakta, säger Brun, som arbetat med ”Averno” (2017) och ”Vild iris” (2020).
Thomas Alm på Rámus förlag anser att Glück är en av de viktigaste inom amerikansk samtidslitteratur och då inte bara inom poesin. ”Tidlös” kallar han henne.
– Hon har ett poetiskt tilltal som är väldigt rakt, enkelt och linjärt. Det är på en nivå som alla kan uppfatta.
– Samtidigt är hon väldigt intresserad av antiken och antikens myter. Hon har 2500 års lyrisk tradition som hon använder för att prata om sina egna tillkortakommanden, som skilsmässa eller föräldraskap.
”Ararat”, som kom på svenska 2019 i översättning av Stewe Claesson, är just en skilsmässobok.
– I USA har den kallats poesins ”Blood on the Tracks” och den är jättefin, säger Alm till Aftonbladet TV.
Louise Glück, född 1943, debuterade 1968 med ”Firstborn” har sedan dess kommit med ytterligare elva diktsamlingar och två essäsamlingar. 1992 kom ”The Wild Iris”, som blev hennes stora genombrott i USA och som hon belönades med Pulitzer-priset för.
Den kom så sent som i augusti i år ut på svenska, ”Vild iris” på Rámus förlag i översättning av Jonas Brun. Han arbetar nu med hennes ”A village life” från 2009.
– Jag vill gärna fortsätta arbeta med henne, säger han. Hon hjälper oss att stå ut i världen när den ser ut som den gör, och hon har absolut gjort mitt liv rikare.
Louise Glück har fått en mängd priser i hemlandet USA och tidigare i år fick hon också Tranströmer-priset, som delas ut av Västerås kommun. Planen var att hon skulle ha kommit till Västerås i april och ta emot det men det satte pandemin stopp för, liksom den gör för den traditionella nobelceremonin i december.