Det sägs att Birger Jarl minglade redan 1252
På mingel ska man inte knyta kontakter utan bränna broar
Göteborgs-Postens utrikeskorrespondent Björn Werner avlägger ny rapport från Stockholm. Som vanligt mår han hemskt. Den här gången är lidandet orsakat av huvudstadens många mingel i maj: ”Alla vill ha mer status. Eller mer pengar. Varje inbjudan är en liten kick. Att avstå skapar fruktansvärd vånda.”
Det har bara gått tre veckor sedan Werner skrev 8947 tecken i Svenska Dagbladet om hur jobbigt det var att ansöka till medlemsklubben Soho House. Ändå har jag ingen lust att vara elak. Dessutom har Björne rätt: Stockholm vadar i mingel. Staden namngavs år 1252, när Birger Jarl under en solig eventtorsdag förenade orden ”stock” och ”holm”. Det sägs att minglandet först kom till kontinenten via Sidenvägen från Kina under Mingeldynastin. Ändå gäller följande principer:
Ingenting av vikt har någonsin sprungit ur ett mingel.
Ingen blir bättre av att gå på en branschfest.
Ingen blir vassare (eller sexigare) av bjudsprit.
Eftersom jag länge var chef för en modetidning vet jag något om dessa tillställningar. Gästlistorna vaskas fram genom slappt genomarbetade register med målet att ta fram besökare som gör minglets aktuella sponsorer glada.
Du blir alltså inte bjuden för att någon värderar ditt värv, utan för att en account manager på typ Peroni bedömer att din närvaro inte skadar varumärket. Mängden inbjudningar en människa får är därför ett mått på dennes totala menlöshet. Till sist står du där omgiven av örtiotvå varianter av Markus Krunegård.
Ibland hävdas felaktigt att minglandet existerar för att knyta kontakter. Mingel är tvärtom utmärkta för att bränna broar. En klassiker i sammanhanget är till exempel Stockholms blodbad. På ett annat mingel avfärdade jag en ung och lovande förlagsarbetare som sa ”tänk vad vi kan åstadkomma tillsammans Kristofer” med orden ”men du åstadkommer ju absolut ingenting”.
En gång – på Aftonbladets kulturfest – älgade jag fram till Robert Aschberg, som jag av något skäl störde mig på, och frågade ”hur kan du vara ordförande för Publicistklubben när du inte har publicerat något?” Jag hade åtminstone vett att tacka nej 2022, när jag erbjöds att bli ”founding member” på Soho House. Troligen hade jag väl tänt eld på stället.
Framför allt accentuerar mingel en 1900-talistisk syn på ”världsvana”, när livserfarenhet bara kunde erövras längs en bardisk i New York. Ett ideal hämtat ur ”Mad Men” eller ”Sex & The City”, två tv-serier om hur vita människor levde förr i tiden. Det är alltså logiskt att Göteborgs-Posten till sist har upptäckt fenomenet, blott 772 år efter Birger Jarl.
