Nu är den här – SD:s attack på SVT och SR
I dag kommer utredningen som visar hur Tidögänget vill skära i public service
Det står nu klart att farhågorna besannas: SD och regeringen har saboterat arbetet i den parlamentariska kommittén om public service-bolagens framtid. Därmed försvinner nu den samsyn och långsiktighet som tidigare funnits. Konsekvenserna är oöverblickbara.
Ett av den svenska demokratins fundament är de starka Public service-företagen, Sveriges Radio, SVT och Utbildningsradion. De program de producerar har unikt genomslag och förtroende hos publiken, hur man än mäter.
I Sverige har alla medborgare tillgång till nyheter, kulturbevakning och underhållning av god kvalitet, från medier de litar på. Det är ett demokratiskt kapital som knappt går att sätta pris på.
Det finns givetvis skillnader i synen på public service mellan de olika partierna. Men historiskt har det också funnits en medvetenhet om att det är viktigt med överenskommelser och samsyn över blockgränserna för att garantera både långsiktighet och den journalistiska integriteten. Länge verkade det också som att den parlamentariska kommitté som tillsattes 2023 och där alla riksdagens partier ingått, arbetade på under konstruktiva former.
Men något hände. I dag presenterar utredaren Göran Hägglund nya direktiv för Public service som bara har stöd av SD och regeringspartierna. Alla övriga oppositionspartier – från Vänsterpartiet till Centerpartiet – reserverar sig.
Den stora stötestenen är resurstilldelningen. Enligt källor till Aftonbladet så blir det – precis som Jan Scherman tidigare skrivit om på dessa sidor – kraftigt sänkta anslag i reala termer, särskilt i slutet av tillståndsperioden 2026-2033.
Detta samtidigt som stora investeringar behöver göras kopplade till AI-utvecklingen, digitaliseringen och tillgängligheten för journalistiken i hela landet. Sammantaget kommer det att innebära kraftfulla nedskärningar på journalistiken, med sämre innehåll och programutbud.
Public service får också i uppdrag att vara återhållsamma med publiceringar på sociala medie-plattformar. Därmed blir det mycket svårt att nå unga målgrupper, som i mycket hög grad tar del av nyheter och information just där.
Jag är själv kritisk till sociala medie-företagens affärsmodeller, men att begränsa public services närvaro på plattformarna är, ur ett demokratiskt perspektiv, kortsiktigt och farligt. Men kanske är tanken att SD:s egna propagandakanaler och trollfabriker ska få ännu större utrymme på TikTok och Youtube?
En tredje allvarlig konfliktpunkt är att bolagens journalistik framöver ska utvärderas av externa granskare, bland annat utifrån om hur de lyckas nå fram till de grupper där förtroendet i dag är som lägst. Det innebär – som jag och många andra tidigare påpekat – att public service kan komma att behöva anpassa innehållet till en viss typ av politiska åsikter. Detta går tvärtemot journalistiska grundprinciper om opartiskhet, konsekvensneutralitet och sanningssökande.
Utredningen vill också försvaga det så kallade speglingsuppdraget, genom att ta bort skrivningar om mångfald och jämställdhet. Dessutom blir det restriktioner om att begränsa volymen text som SR och SVT publicerar, för att inte konkurrerar för mycket med kommersiella medier.
Nu måste, precis som Jan Scherman skrev, reaktionerna bli starka och många. I går varnade flera ledande medieforskare för konsekvenserna av det som nu är på väg att hända, men fler röster måste höjas. Vad säger den samstämmiga försvarsberedningen, forskare, demokratiexperter, medborgare, lyssnare, tittare?
Man ska inte ta till med överord i onödan. Men om kulturminister Parisa Liljestrand – som tidigare talat sig varm om vikten av bred samsyn och långsiktighet när det gäller public service – inte lyssnar på kritiken, utan lägger en proposition i linje med det förslag som i dag läggs fram. Ja, då faller en av de bärande väggarna i den svenska demokratin.
