Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Sam, Samuel

Vilket program står på tur för nedläggning?

Hög tid att protestera när Tidöpartierna vill hårdbanta och kontrollera public service

Detta är en kulturartikel som är en del av Aftonbladets opinionsjournalistik.

Publicerad 2024-05-12

I spåren av den nya ekonomiska åtstramningen kan vi räkna med fler nedläggningar. Hur många nyhetsprogram kommer man att ha råd med? Hur mycket underhållning blir kvar, oavsett om det är ”På spåret”, ”Mästarnas mästare”, skriver Jan Scherman.

Tidöpartiernas attack på public service är ingen verbal pennfäktning. Det är i högsta grad politisk handlingskraft.

Politik är som bekant att vilja – Tidöpartierna vill verkligen, de kör och gör. Nu ska radio och tv i allmänhetens tjänst hårdbantas, styras och kontrolleras. Den breda majoriteten i vårt land, som gillar och har förtroende för SR, SVT och UR, må icke göra sig besvär. Den ogillande minoriteten finns framför allt i SD, och därifrån styrs numera vårt land.

Det som nu sker handlar ytterst om makten över medierna och risken för en nedmontering av yttrandefriheten där fri och oberoende journalistik är ett grundfundament.


Jag skrev redan för ett par veckor sedan om den parlamentariska kommittén ”Långsiktiga villkor för ett hållfast och oberoende public service”. Utredningen, som ska lägga fast ett nytt sändningstillstånd från 2025 till 2033, har efter ett års intensivt arbete kollapsat i total splittring. Tidöpartierna kör nu ensidigt fram sin linje med förslag som bland annat innebär följande:

• SR, SVT och SR får knappt hälften av de ökade anslag de begärt för att klara det nuvarande allt dyrare programutbudet med ökade kostnader för teknisk utveckling som AI, resurser för publicering på digitala plattformar och åtgärder för höjd beredskap och säkerhet. Det är närmare en miljard mindre per år.

• De sista tre åren av det nya sändningstillståndet får public service minst pengar och då ska bolagen också slås samman.

• Granskningen av public service ska utökas och särskilda pengar avsätts för externa analyser av programbolagens effektivitet.

• Det så kallade ”speglingsuppdraget” ändras, bland annat tonas ned att public service ska verka för jämställdhet. Minskade satsningar på program för nationella minoriteter.

• Public service uppmanas begränsa sin närvaro på Facebook, X, Tiktok, Instagram med flera.

• Public service ska särskilt beakta den kritik som finns mot verksamheten hos dem som röstar på SD och M. Hur detta ska ske är oklart.


Konsekvensen blir att public service trycks tillbaka, kommer att nå ut till allt färre och måste minska mångfalden i sitt programutbud. Men när utredningen nu läggs fram kommer säkert Tidöpartiernas medietaktik vara att tona ned den politiska attacken. De kommer hävda att mångfaldsuppdraget kvarstår. Att de nio miljarder man får i dag inte rubbas, bara den begärda ökningen. Men detta betyder något helt annat i praktiken.

S, V, MP och C har samfällt lämnat in sin reservation. Det är första gången en utredning om public service hamnat i ett sådant läge.

Fakta är alltså att public service ska hårdbantas. Fakta är också att den minoritet som uttrycker misstro mot public service är kritisk mot det mesta i vårt samhälle. Det visar SOM-institutets årliga undersökningar. Det är denna minoritet som nu är en starkt pådrivande kraft för en nedmontering av ett folkkärt public service där tilliten enligt samma SOM-institut år efter år ligger i topp. Senast gjorde över 70 procent tummen upp för både SR och SVT.


Den utredning som nu läggs på bordet är dessutom djupt oenig. Oppositionen i form av S, V, MP och C har samfällt lämnat in sin reservation. Det är första gången en utredning om public service hamnat i ett sådant läge.

Den parlamentariska kommittén under ledning av förre KD-ledaren Göran Hägglund har med största sannolikhet fjärrstyrts av Tidöpartiernas nyinrättade samordningskansli. I Tidöavtalet framgår det att public service är ett ”samarbetsprojekt” där arbetet ska underordnas samordningskansliet från ”ax till limpa”. Det betyder att public service-utredningens direktiv ska stämmas av uppåt till denna grupp. Utredningsförslaget likaså. Liksom den slutgiltiga propositionen. Public service-utredningens ordförande har därmed reducerats till en maktlös marionett.


Vad händer nu?

I Tidöpartiernas handlingskraft ingår att minimera remisstiden. Räknat från mitten av maj blir det endast tre månader för alla berörda att skicka in sina reaktioner till kulturdepartementet. Den sittande regeringen har dessutom visat att den inte bryr sig särskilt mycket om remissinstansernas kritik. Public service-utredningen har under sitt verksamhetsår inte haft ett enda öppet seminarium. Utredningen har gjort tre besök utanför Stockholm – Borås, Västerås och Luleå, också det stängda möten. Inga delrapporter, inga offentliga expertanalyser. Utredningens slutenhet är illavarslande.

De som vill att slakten på populära program stoppas – protestera!

Vad händer mer?

SR och SVT har redan sparat 600 miljoner, sagt upp personal och radion har skrotat flera populära program. I spåren av den nya ekonomiska åtstramningen kan vi räkna med fler nedläggningar. Hur många nyhetsprogram kommer man att ha råd med? Vilka barnprogram ryker? Hur mycket underhållning blir kvar, oavsett om det är ”På spåret”, ”Mästarnas mästare” eller ”Muren”? Finns det plats för ett P2? Eller är det P3 som ryker, där ju Jimmie Åkesson redan 2018 sagt att det är en ”skitkanal” som borde läggas ned?


Finns det anledning för andra medieföretag att bry sig?

Tidöarnas handlingskraft ger svaret. Spionerilagen, som inskränker mediers frihet, antogs redan i höstas. Hemlig övervakning utan brottsmisstanke är numera lagligt, vilket betyder att man kan avlyssna reportrar relativt fritt. Presstödet kan göras om vilken dag som helst. Ingen går fri, utom SD:s eget språkrör Youtube-kanalen Riks som dygnets alla timmar agerar husbondens röst. Bland annat med hjälp av trollfabriker som enligt ett färskt avslöjande i TV4:s Kalla fakta i åratal drivit lögnaktiga kampanjer för att påverka opinionen. Principen är att de medier som driver SD:s sak är balanserade och bra. De andra anses gå i vänsterns ledband. Dit hör public service.


Vad göra?

Alla som känner tilltro till vårt public service och som vill att det ska förändras genom att stärkas för att klara vår tids utmaningar med fejknews, dolda politiska kampanjer och politiskt styrda trollfabriker – det är dags att höja rösten!

De som vill att slakten på populära program stoppas – protestera!

Det står varje medborgare fritt att skriva sitt eget remissvar gällande förslaget om nedmontering av SR, SVT och UR – gör det!

Mejlbomba kulturdepartementet!

Tystnad stoppar inte den orbánisering som Tidöregeringen nu genomför i snabb takt.

 

Jan Scherman är aktuell med filmen ”Make Democracy Great Again” (TV4, 2 juni) och aktiv i föreningen Oberoende Public Service.

Kultur

Prenumerera på Kulturens nyhetsbrev

Aftonbladets kulturchef Karin Petterson guidar till veckans viktigaste kulturhändelser och mest intressanta idédebatt.

Följ ämnen i artikeln