Facket ljuger om Las
Debattören: Företag kan bli mer effektiva om Las skadliga effekter försvinner
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Uppdaterad 2017-11-09 | Publicerad 2017-11-08
DEBATT. Las eldar på utanförskapet, hindrar företag från att anställa och nedvärderar prestation. De borgerliga partierna får inte backa från sitt löfte.
De finns nu en majoritet i riksdagen för att ändra Las och facken har som väntat sparkat bakut. Bland annat menar de att turordningsreglerna inte är ett problem, eftersom de går att förhandla bort genom avtalsturlistor. Det stämmer inte. En majoritet av företagen med anställda har inte de otympliga kollektivavtalen och kan därmed inte förhandla om listor.
De små arbetsgivare som har kollektivavtal blir helt utlämnade till fackets goda vilja, och för dem är det ofta omöjligt att tillmötesgå krav om generösa avgångsvederlag eller pensioner som kompensation för uppsägningar.
En enkätstudie som organisationen Teknikföretagen genomfört bland sina medlemmar visar också att många tycker att Las är dåligt eftersom det hindrar rörligheten och möjligheten att utveckla verksamheten.
Till skillnad från den bild facket målar upp är avsteg från turordningen dessutom relativt ovanliga, inte minst inom LO-området. När listor väl upprättas vill fackförbunden naturligtvis prioritera sina medlemmar framför andra trots att det kan anses strida mot god sed på arbetsmarknaden. Som intresseorganisation är det rimligt att företräda sina medlemmar, problemet är den asymmetriska förhandlingspositionen mellan parterna som Las skapar i utgångsläget.
Las gör också att det är nästan omöjligt att säga upp medarbetare som av olika skäl inte presterar eller fungerar på arbetsplatsen. I princip måste den anställde tas på bar gärning med att stjäla från företaget för att kunna sägas upp om det inte föreligger arbetsbrist. I annat fall kan uppsägningen ogiltigförklaras enligt Las och detta har fackförbunden satt i system.
Ofta blir det en extremt dyr affär för arbetsgivaren som måste betala lön tills tvisten har klarats upp och sedan kan dömas att betala skadestånd om saklig grund inte går att bevisa – vilket alltså är mycket svårt. Då kan arbetsgivaren bli skyldig att betala lön till den före detta anställda i flera år, vilket är ohållbart för en liten företagare. Arbetsgivare kan också tvingas återanställa en person upp till nio månader efter en uppsägning genom den så kallade företrädesrätten.
Forskning visar att ett strikt anställningsskydd minskar produktiviteten och risken att anställa hindrar de mest utsatta på arbetsmarknaden från att få ett jobb. Effekten blir att ”insiders” förhandlingsposition stärks, vilket driver upp lönerna och gör det ännu svårare för svagare grupper att komma in på arbetsmarknaden.
Anställda vågar å sin sida inte byta jobb, vilket förvärrar den missmatchning och kompetensbrist som plågar svensk arbetsmarknad. Har man haft en tjänst i många år är det inte lockande att ställa sig sist i kön någon annanstans, även om man vantrivs. Anställda verkar inte heller känna sig mer trygga på arbetsmarknaden i länder med ett strikt anställningsskydd, vilket sannolikt beror på att det är svårare att få ett nytt jobb om man blir av med det gamla.
Att mikroföretagen skapat tusentals jobb och ökat sin produktivitet sedan de fått undanta två personer från turordningsreglerna är också ett bevis på Las skadliga effekter. Samtidigt har sannolikheten att företag med tio anställda nyanställer minskat signifikant efter reformen, sannolikt eftersom undantaget då slutar gälla.
Det är uppenbart att Las är skadligt. Nu gäller det för oppositionspartierna att stå upp för företagare och presterande anställda. Men kanske framför allt för de utsatta grupperna som vänstern tvingar till utanförskap för att skydda fackens makt. Backa inte från löftet att ändra Las.
Siri Steijer, programansvarig arbetsmarknadsfrågor, Timbro
Häng med i debatten och kommentera artikeln – följ Aftonbladet Debatt på Facebook.