Digitala verktyg behövs – för våra barns bästa
Replik från Susanne Kjällander om läsplattor i förskolan
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Uppdaterad 2019-03-04 | Publicerad 2019-02-28
REPLIK. På Aftonbladet Debatt menar ett antal psykologer att små barn inte behöver mer skärmtid och att det är tveksamt om digitaliseringen har något att tillföra förskolan, då den medför risker och innebär kostnader.
I stället borde pengarna läggas på personalen, menar de. Jag håller med om debattartikeln i sak, men inte slutsatsen. Min uppfattning är i stället att det är nödvändigt att hantera detta redan i förskolan.
Jag har forskat om lärande med digitala verktyg i förskolan i många år, på Stockholms Universitet och på Stanford University.
Jag har ett stort förtroende för att förskollärare med rätt verktyg och rätt utbildning kan undervisa med digitala och analoga material på bra sätt och att detta positivt smittar av sig på barnens digitala aktiviteter i hemmet.
Barnen exponeras för digitala verktyg i sin vardag och inget tyder på att det kommer att förändras. Därför har förskolan en viktig roll i att lära barn hantera digitala verktyg på genomtänkta och kontrollerade sätt.
Det är viktigt att de många miljoner som läggs på digitaliseringen i förskolan hanteras på rätt sätt så att detta blir en investering för barnen och för Sverige, inte en kostnad.
Vi vet inte mycket om hur digitaliseringen påverkar barns hjärnor och kroppar, och jag instämmer i att försiktighet är att föredra. Digitala verktyg ska användas där de tillför ett mervärde.
Forskning bör användas för att skapa andra generationens innovativa läromedel för förskolans verksamhet, för det stämmer att många appar är dåliga. Förskolan behöver därför bjuda in barn i en digital miljö av hög kvalitet.
Ny forskning visar att användande av digitala verktyg i skolan underlättar lärande för barn, och då särskilt för barn med funktionsvariationer. Forskningen visar också att digitaliseringen minskar klyftor mellan barn och att ett digitalt utanförskap förebyggs.
De som har mest att vinna är alltså barn från ekonomiskt utsatta områden, barn med migrationsbakgrund och andra som faller utanför normen.
Digitaliseringen är en global företeelse med för- och nackdelar. Utmaningen ligger i hur vi hanterar dessa för- och nackdelar. Lösningen är inte att förbjuda digitala verktyg i förskolan.
Att samhället skulle låta bli att förbereda barn redan i förskolan genom att lära dem bra, kreativa, säkra och etiska sätt att engagera sig i den digitala miljön vore att överge dem.
Susanne Kjällander, filosofie doktor
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.