Nej, Vänsterpartiets förslag missar målet
Slutreplik i frågan om hur vi minskar våldet och ökar säkerheten i samhället
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Uppdaterad 2019-07-15 | Publicerad 2017-07-24
SLUTREPLIK. Vänsterpartiet missar återigen målet när viktiga frågor som kollektivtrafikens trygghet, säkerhet och finansiering debatteras. I en tid där kollektivtrafiken kan utsättas för stora påfrestningar i form av ökad brottslighet, signaler om knarkförsäljning på tunnelbaneperronger och stor trängsel på perronger och stationer krävs att alla politiker träder fram och adresserar de samhällsproblem som tornar upp sig.
Gunilla Roxby Cromvalls förslag om öppen spärrlinje möter inte alls kraven på den anständighet som krävs för att möta samhällsutmaningen om trygghet i kollektivtrafiken. Förslaget, som är gammalt och alltid visat sig minska kollektivtrafikens inkomster varhelst den har prövats, skulle innebära minskade intäkter och förmodad ökad otrygghet i kollektivtrafiken.
Vi har låtit experter och utredare räkna på vad Vänsterpartiets förslag om öppen spärrlinje i kollektivtrafiken skulle kosta. Från den dag spärrarna skulle monteras ned skulle avskrivningarna på investeringen i att ha dem uppgå till en kostnad om 270 miljoner kronor, en kostnad som måste bäras av skattebetalarna.
Öppen spärrlinje skulle också innebära ett behov av ökade biljettkontroller, något som Vänsterpartiet historiskt motsatt sig. Ökningen av fuskåkningen är svår att bedöma. I den omvärldsbevakning som trafikförvaltningen i Stockholms läns landsting gjort finns det exempel på städer med öppen spärrlinje och hög andel kontrollerade resor som har fuskåkningsnivåer på 9 procent.
En fusknivå på 9 procent skulle innebära missade intäkter på cirka 780 miljoner kronor årligen jämfört med 267 miljoner 2016. Nettoeffekten, när lägre kostnader och minskade intäkter beräknats, jämfört med idag skulle bli ett cirka 550 miljoner kronor lägre resultat för SL jämfört med idag.
Kort sagt, förslaget från Gunilla Roxby Cromvall skulle innebära ett budgethål för kollektivtrafiken på hundratals miljoner kronor årligen. Inget av detta har hennes parti tagit höjd för. Och faktum kvarstår en öppen spärrlinje skulle inte lösa de problem med otrygghet, våld och brott som vi ser sprida sig i anslutning till kollektivtrafiken.
Här krävs att ansvariga ministrar tar sitt ansvar, att vi får på plats en tunnelbanepolis igen och att SL:s möjlighet att använda trygghetskameror utökas. Så tar vi vårt ansvar för tryggheten i Stockholm, medan andra sprider skattebetalarnas pengar vind för våg.
Kristoffer Tamsons (M), trafiklandstingsråd och styrelseordförande i SL
Häng med i debatten och kommentera artikeln – följ Aftonbladet Debatt på Facebook.