Ska F-kassan få köra över läkarnas intyg?
Debattören: I dag verkar myndigheten ha en kultur där psykisk ohälsa betraktas som ”gnäll”
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Uppdaterad 2018-04-17 | Publicerad 2018-03-30
DEBATT. Anser Försäkringskassan att anställda som är i chock, lider av psykisk stress och på arbetet brister ut i okontrollerad gråt är tillräckligt friska för att utföra sina arbetsuppgifter?
Eller offrar Försäkringskassan enskilda sjukskrivna i ett försök att styra upp läkarnas sjukintyg?
För en tid sedan drabbades en mig närstående person av chock och överväldigande psykisk stress. Detta efter att personens barn skurit sig svårt i ett plötsligt och allvarligt självskadebeteende.
Föräldern hade problem att hantera chocken och hade svårt att fungera, både hemma och i kontakt med andra. Efter uppmaning från företagshälsovårdens psykolog besöktes läkare, som omedelbart sjukskrev föräldern. Diagnosen var ångest- och depressionstillstånd. Föräldern beskrevs som uppriven, uppskakad och nära till tårar. Det framkom i sjukintyg att arbetet och arbetsuppgifterna krävde både psykisk styrka, drivkraft och koncentration och att patienten inte hade psykisk och fysisk ork att utföra dem.
Med andra ord: läkaren gör bedömningen att patienten är i ett sådant tillstånd att dennes arbetsuppgifter inte kan utföras och att arbetsgivaren i princip när som helst skulle kunna hitta sin medarbetare i gråt, liggandes i fosterställning med fullt ångestpådrag.
Försäkringskassan avslår dock ansökan om sjukpenning. Det här hade kunnat hamna i den allmänna klagosången över att man inte får vara sjuk i det här jävla landet.
Men intressant nog verkar inte Försäkringskassan ifrågasätta diagnosen och bedömningen att det är en person som behöver vara sjukskriven.
I stället skriver Försäkringskassan: ”/…/det läkaren observerat vid undersökningen av dig går inte att koppla till eller förklara att du har koncentrationssvårigheter”.
För att kasta ljus över situationen skickas nya underlag in både från läkaren och från den sjukskrivne, som beskriver arbetet som projektledare och vilka krav som ställs för att kunna utföra det.
Samtidigt fortsätter kontakten med läkaren som står fast vid sin bedömning att sjukskriva patienten, först på heltid, sedan på halvtid och i ett sista steg på 25 procent. Patienten remitteras därtill till psykolog och en behandling inleds. Men Försäkringskassan ser sig inte föranledd att ändra sin bedömning.
Således: Läkaren har beskrivit ångest och depression. Patienten har nära till gråt och kan inte koncentrera sig.
Vilka arbetsuppgifter tänker sig Försäkringskassan att man normalt sett utför utan koncentration, i ångest och i gråt?
Om man inte vill misstro Försäkringskassans bedömning av arbetsförmåga hos personer som har psykiska diagnoser, måste man i stället dra slutsatsen att det inte är arbetsförmågan i sak som ifrågasätts, utan läkarens förmåga att till Försäkringskassan beskriva hur läkarundersökningen och bedömningen av arbetsförmågan gått till.
Båda alternativen är dock helt oacceptabla. Personer som fått en psykisk diagnos måste rimligen kunna få sjukpenning under tiden som arbetsförmågan är nedsatt. Och den som fått en diagnos får rimligen inte bli ett offer i en myndighets strävan att uppfostra läkarkåren att lämna sjukintyg på det sätt Försäkringskassan föredrar. Den striden måste myndigheten kunna ta på annat sätt.
Vi vet att stress och psykisk ohälsa är orsaken bakom allt fler sjukskrivningar.
En sjukförsäkring värd namnet kan inte ha en handläggarkultur och myndighetsinställning som kan läsas som att den med psykisk ohälsa är gnällig och kan jobba med gråten i halsen.
Ärendet är under överklagan. Står sig beslutet, är det något som är allvarligt fel på hur sjukförsäkringen fungerar för den som hamnar i psykisk ohälsa.
Henrik Ehrenberg, till vardags samhällspolitisk chef Unionen. Tidigare stabschef på Socialdepartementet
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.