Det är skolan som gör oss psykiskt sjuka
Debattören: Unga mår dåligt – men det beror inte på sociala medier och smartphones
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2019-07-03
DEBATT. Att den psykiska ohälsan bland unga har ökat markant de senaste 30 åren kan inte ha undgått någon. Och det är många som vill vara med och debattera hur och varför och vad vi kan göra. Det skrivs debattartiklar och rapporter och hålls möten. Är det de sociala mediernas fel? Mobiltelefonerna? Eller handlar det helt enkelt om ”en ökad medikalisering av mänskliga problem”?
Sanningen är att en stor bov i dramat är den svenska skolan. Därför försöker Sveriges Elevråd nu att se till att partiledare och ministrar skriver under Elevavtalet, där de åtar sig att aktivt arbeta för att förbättra den psykiska ohälsan hos elever.
Det faktum att den psykiska ohälsan bland 13- och 15-åringar har fördubblats sedan 1980-talet är extremt allvarligt. Enligt Folkhälsomyndighetens rapport från april 2018 tycks orsakerna till ökningen i första hand finnas inom skolan. I rapporten, som tittar på utvecklingen åren 1985 till 2014, har även andra områden undersökts så som familjens socioekonomiska förutsättningar, övergripande samhällsförändringar samt digitala medier.
Men slutsatsen är att den ökande psykiska ohälsan främst beror på brister i skolans funktion och en ökad medvetenhet om de ökade krav som förändringarna på arbetsmarknaden medför.
Trots detta är bristen på handlingskraft tydlig. Regeringen satsar nu pengar på BUP och minskade vårdköer, vilket är viktigt och välkommet. Men jag och mina 11 000 medlemmar ser mer grundläggande problem i vår vardag. Det behövs långsiktiga lösningar och här står regeringen och dess samarbetspartier utan lösningar.
Under 2017 tog den nationella samordnaren inom området psykisk hälsa initiativ till att bjuda in unga för att höra deras förslag kring hur beslutsfattare kan förbättra ungas psykiska hälsa. I rapporten som överlämnades till regeringen i januari i år lyftes bland annat kopplingen mellan otydliga kunskapsmål, stress och psykisk ohälsa.
Kunskapskraven är i dag vaga, vilket innebär att de tolkas olika av olika lärare och gör det omöjligt för eleverna att veta vad de ska göra för att uppnå dem. För att minska den psykiska stressen behöver kunskapskraven skrivas om. Eleverna behöver tydliga förväntningar på sig och minskat utrymme för egen tolkning.
Under perioder av skolterminen är arbetsbördan för både lärare och elever mycket stor. Det ska skrivas otaliga nationella prov och bara i grundskolan får eleverna totalt 134 termins- och slutbetyg. Ett stort problem är den begränsade möjligheten att påverka planeringen. Med starka elevråd och en regelbunden kontakt mellan elever och skolledare kan dessa situationer undvikas. Chansen att missförhållanden på skolan kommer till ledningens kännedom är också större när det finns ett självständigt elevråd på skolan som samlar elevernas röster.
Unga mår dåligt idag. Men det beror inte i huvudsak på sociala medier och smartphones. Pressen att klara skolan är hög och blir inte enklare av förvirrande kunskapskrav och ett betygssystem som är uppbyggt för att bedöma misslyckanden snarare än framgångar. Enskilda insatser är inte längre nog. Skolans struktur behöver förändras i grunden och det är dags att politikerna tar tag i det nu.
Leo Gerdén, ordförande Sveriges Elevråd
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.