Höj aldrig våra arvoden mer än industrilönerna
S-riksdagsmän: Vi har inte råd med den typen av långfinger mot väljarna
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2022-11-17
DEBATT. Nu ser vi hur inflation och räntehöjningar gnager upp många hushålls marginaler. Det finns få saker som stressar lika mycket som att inte veta om pengarna ska räcka månaden ut. Allra mest när man har ungar hemma.
I ett sådant läge vore det osmakligt om arvodet för oss riksdagsledamöter ökade i en högre takt än folks löner.
Förtroendet för demokratin vilar i hög utsträckning på väljarnas personliga förtroende för oss valda. När demokratin utmanas runt om i världen har vi inte råd med den typen av långfinger mot väljarna som en för kraftig höjning av arvodena skulle innebära.
Reaktionerna på när majoriteten i Norrtälje kommun ville jämföra sina arvoden med statsministerns och på så sätt kraftigt höja sina arvoden var ett friskhetstecken.
Vi tror mer om våra folkvalda. Vi blir förbannade.
Det brukliga är att arvoden för kommun- och regionpolitiker är knutna till riksdagsarvodet. Detta gör att höjningen av våra arvoden påverkar samhällsekonomin mer än vad man först kan tro.
Vi riksdagsledamöter ska vara de sista att blåsa på inflationssnurran.
I Sverige bestäms riksdagsledamöternas arvoden av Riksdagens arvodesnämnd.
När denna ordning infördes yttrade sig konstitutionsutskottet om att nämnden ”borde beakta den allmänna löneutvecklingen på arbetsmarknaden och värdera riksdagsarvodet ur ett brett perspektiv”.
Detta har även lyfts fram i nämndens senaste verksamhetsredogörelse till riksdagen.
Det är en god ordning att vi riksdagsledamöter inte röstar direkt om hur mycket pengar vi får in på kontot varje månad. Konstruktionen med en nämnd som väljs av riksdagen att sköta denna uppgift stärker förtroendet för politiken.
När vi håller en armlängds avstånd från besluten ges förutsättningar att de fattas på objektiva grunder.
Men nämnden får inte fungera som en sköld mot kritik och ett sätt för politiker inte ta ansvar för att arvodena. Ytterst är vi alltid ansvariga för det regelverk vilket nämnden rör sig inom.
Låt oss därför säkerställa att justeringar av arvodet inte avviker från löneutvecklingen i samhället. Avtalen på internationellt konkurrensutsatta industrin är normerande på arbetsmarknaden. Den procentuella ökning som dessa avtal anger kallas för ”märket”.
Vi vill att utvecklingen av industrins löner ska bli taket för hur mycket våra arvoden kan höjas. Något annat än att våra arvoden höll sig inom ”märket” vore ett lågvattenmärke.
Gustaf Lantz, riksdagsledamot (S)
Petter Löberg, riksdagsledamot (S)
Mattias Vepsä, riksdagsledamot (S)
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.